Kyrka och kristenhet i Sverige — samlat på ett ställe
Joakim Hagerius, tidigare biträdande kyrkoledare i Equmeniakyrkan, har kommit ut med boken "Bortom folkkyrka och frikyrka – för världens skull". Fredrik Lignell, pastor i Evangeliska Frikyrkan, har läst den för Sändarens räkning. Hagerius uppmanar kyrkan att sluta försvara sitt eget och i stället vända sig utåt, mot världen.
Inför allhelgonahelgen skriver Göteborgs stifts biskop Susanne Rappmann om ljusen på gravarna som en påminnelse om att döden drabbar alla. Hon lyfter samtidigt kyrkans budskap om hopp om ett liv efter döden. Hennes uppmaning är att minnas människan som levde, inte bara dödsfallet.
Den 31 oktober uppmärksammas Reformationsdagen, minnesdagen för reformationen som inleddes när Martin Luther 1517 spikade upp sina 95 teser i Wittenberg och kritiserade missförhållanden i den dåtida kyrkan. Västerås stift tipsar om att fira dagen med något sött.
Den nya bibelöversättningen kommenteras av biskopen, som talar om vad den betyder för kyrkan och för bibelläsningen. Översättningsarbetet är det största på decennier och berör såväl gudstjänstliv som enskild andlighet.
Sveriges Radio sänder ett samtal om tro som kretsar kring upplevelsen av meningslöshet. Programmet hör till radions löpande utgivning om livsåskådningsfrågor.
Rapparen Dogge Doggelito berättar i en intervju om sin kristna tro och hur Jesus blev en del av hans liv redan vid åtta års ålder. Han menar att hans liv och karriär hade sett helt annorlunda ut utan Gud. Doggelito är aktuell med en dokumentärfilm om sitt liv och har nyligen setts i tv-programmet "Sveriges dummaste".
Nunnorna i Glumlöv i nordvästra Skåne är nära att få ett nytt kloster. Enligt Helsingborgs Dagblad har systrarnas sökande efter nya lokaler tagit ett avgörande steg framåt.
Bönevandraren Fjellander har avslutat sin vandring genom Sverige och nått målet i Smygehuk på Sveriges sydligaste punkt. Sammanlagt tillryggalade han 215 mil till fots.
Kyrkans syn på kroppen står i fokus när forskare samlas till konferens. Kroppsteologi berör frågor om människosyn, sexualitet och hur tron tar gestalt i det fysiska livet.
Biskop Sören Dalevi medverkar i sitt ämbete i ett offentligt samtal om folkkyrkans identite. Samtalet kretsade kring hur folkkyrkan ska förstås i dag.
Religionsforskare från 57 länder samlades i Bukarest för en internationell konferens om religionens roll i en värld i förändring. Stockholms universitet var representerat bland deltagarna.
Över en halv miljard människor har begränsad åtkomst till Bibeln, enligt en ny studie. Poängen är att en bibelöversättning som finns på pappret inte automatiskt når den som vill läsa den — tillgången hindras av annat än att texten existerar.
Gagauzerna, en turkspråkig minoritet i Moldavien, har nu fått Bibeln översatt till sitt eget språk. Mottagandet beskrivs i termer av stor tacksamhet.
Svenska kyrkan presenterar en rapport om hur polyamorösa relationer ska betraktas, och lyfter frågan om tvåsamheten är en självklar norm i en kristen kontext. Rapporten öppnar därmed för en diskussion om kyrkans samlevnadssyn och hur den förhåller sig till relationsformer utanför det traditionella parförhållandet.
30 om den nya nytestamentliga bibelöversättningen NT 2026. Gäst är Mikael Winninge, översättningsdirektor vid Svenska Bibelsällskapet. Arrangemanget är öppet för intresserade.
Charlotta Jeppsson insjuknade i sepsis som 16-åring 1986 och beskriver hur hon under det mest kritiska dygnet bad till Gud och sedan upplevde sig lyftas in i en ljus tunnel, mötas av kärlek och få besked om att hon skulle stanna på jorden. Överläkaren Hans Zingmark har under tio år intervjuat patienter som överlevt hjärtstopp och hört liknande berättelser om ljus, värme, kärlek och tidlöshet. Han menar att de vanliga medicinska förklaringarna — syrebrist i näthinnan och endorfinutsläpp — inte räcker, och drar själv slutsatsen att medvetandet inte är producerat av hjärnan och därmed överlever kroppens död.
En diakon berättar om hur mötena med döende människor och deras livsberättelser har förändrat hennes egen syn på döden. Erfarenheterna har gjort henne tryggare inför sin egen död.
En neurokirurg avvisar tanken att nära döden-upplevelser skulle kunna fungera som bevis för Guds existens. Ställningstagandet görs i en intervju i Kyrkans Tidning, där mötet mellan hjärnforskning och tro står i centrum.
En präst inom Svenska kyrkan berättar om nära döden-upplevelser och hur de blivit bärande för tron och den egna prästgärningen. Erfarenheterna beskrivs som en kraftkälla snarare än något övernaturligt att förklara.
Den teologiska fakulteten läggs ner efter 549 år. Därmed upphör en av de äldsta akademiska miljöerna för teologisk forskning och utbildning i Sverige att existera som egen fakultet.
Svenska bibelsällskapet gav i september ut en nyöversättning av Nya Testamentet, där bland annat Herrens bön får den nya inledningen "Vår Far i himlen" i stället för "Vår fader, du som är i himlen". Jonas Holmstrand, som satt i redaktionskommittén, förklarar skälen bakom formuleringen och resonerar kring hur översättningsarbetet har bedrivits.
En ny bibelöversättning kan komma att läsas i gudstjänsten från och med första advent. Det skulle innebära att församlingarna möter de nya formuleringarna redan vid det nya kyrkoårets inledning.
I Sävsjö rapporteras om ett andligt skeende bland barn, där deltagare beskriver att "Guds Ande föll". Händelsen skildras som en stark religiös upplevelse i barngruppen.
Svenska Dagbladet skriver om hur bibeltexten förändras över tid och om vad som ligger bakom de formuleringar många svenska kyrkobesökare uppfattar som givna. De invanda orden är resultatet av översättningsval som gjorts om i takt med att språket och kunskapen om grundtexterna utvecklats.
I ett nytt avsnitt av Luleå stifts poddserie Förändringsresan möter biskop Åsa Nyström Mikael Winninge, översättningsdirektor på Svenska Bibelsällskapet. Samtalet kretsar kring den nyligen lanserade nyöversättningen NT 2026 och om bibelforskningens roll i arbetet.
Svenska exegetiska sällskapet håller konferens i Örebro, 90 år efter att sällskapet grundades. Framstående teologer granskar där den nya bibelöversättningen.
Åtta veniater är i dag verksamma i Åre pastorat och Örnsköldsviks norra pastorat i Härnösands stift. Inom kort välkomnas ytterligare två ungdomar i Åre pastorat som blivande veniater. Stiftet lyfter fram att veniaterna väcker nyfikenhet kring gudstjänsten och bidrar till att stärka gudstjänstlivet lokalt.
Dan Nässelqvist, stiftsteolog vid Svenska kyrkan i Linköpings stift, är en av dem som står bakom den nya översättningen av Nya testamentet som lanserades i slutet av september. Arbetet har pågått i sju år och har krävt svåra avvägningar i hur grundtexten ska tolkas och återges på svenska.
Mikael Kurkiala hävdar att människan inte kommer undan Gud. Hans tes är att gudsfrågan gör sig påmind även i ett samhälle som betraktar sig som sekulariserat.
Gudstilltalet i Svenska kyrkans gudstjänst kan komma att förändras, men förändringen låter vänta på sig. Det dröjer innan Gud tilltalas som "vår fader" i den gudstjänst församlingarna firar.
Sjukdomsfall, stölder och hotfulla situationer kan inträffa mitt under en gudstjänst, och Dagen går igenom hur församlingar bör hantera det oväntade. Beredskapen för akut sjukdom är enklare att planera för, medan våld och hot är svårare att förbereda sig på.
Arbetet med en ny svensk översättning av Nya testamentet är slutfört. Översättningen berör bibeltexten som används i gudstjänst, förkunnelse och undervisning i svenska kyrkor och samfund.
Folkkyrkan lyfts fram som ett begrepp som hörde en viss tid till, snarare än en självklar beskrivning av Svenska kyrkan i dag. Uttalandet sätter fingret på den pågående diskussionen om hur kyrkan ska förstå sin roll och sitt anspråk på att vara hela folkets kyrka.
Äventyraren och tv-profilen Bear Grylls berättar öppet om sin kristna tro och har delat en film från sitt dop. Han beskriver nåden som det avgörande, det som gav honom befrielse.
Uppsala stift planerar en ny omgång av satsningen "Lekmän leder gudstjänst" våren 2027. Utbildningen rustar församlingsmedlemmar utan prästvigning att själva leda gudstjänst.
En kristen organisation borrar i marken i Turkiet i hopp om att kunna visa upp det de menar är Noas ark. Företrädarna utlovar att de första bilderna inifrån arken snart ska kunna presenteras. Samtidigt riktas kritik mot projektet för att vara sensationslystet.
Efter släppet av den nya bibelöversättningen NT 2026 är det formuleringarna i Herrens bön som väckt flest reaktioner. Bönen är den text som återkommer oftast i gudstjänst och enskild andakt, vilket gör ändringar i ordalydelsen känsliga för många.
". Men det är oklart hur snabbt den nya versionen får genomslag i gudstjänsterna, och den äldre formuleringen väntas leva vidare i kyrkorna under lång tid framöver. Frågan om vilken version som ska användas när församlingen ber tillsammans är därmed öppen.
En ny svensk bibelöversättning ändrar hur Judas beskrivs – han kallas inte längre förrädare. Ändringen rör ett av de mest inarbetade uttrycken i berättelsen om Jesu sista tid och väntas väcka reaktioner bland bibelläsare.
Den nya svenska bibelöversättningen har nu presenterats, och bland det mest uppmärksammade är hur bönen Fader vår formuleras – i den nya texten inleds den med orden Vår fader. Översättningen berör grundtexter som präglar både gudstjänstliv och personlig andlighet, och nya ordval i centrala böner brukar väcka diskussion i församlingarna.
Arbetet med den nya bibelöversättningen NT 2026 har omgärdats av strikt sekretess. Thomas Österberg berättar om oron över att bära omkring på det ännu opublicerade materialet — och vad som skulle hända om han blev bestulen. Bakom översättningsprojektet finns också konkurrens mellan olika aktörer på den svenska bibelmarknaden.
När en ny bibelöversättning kommer uppstår en praktisk och andlig knut för kyrkorna: vad gör man med alla gamla biblar som blir över? Varken eldning eller att slänga dem bland pappersåtervinningen upplevs som en rimlig väg, och frågan har blivit akut. Enligt teologen Karin Tillberg söker man lösningar som bevarar värdigheten i hanteringen.
Teologen Andreas Nordlander har översatt Marilynne Robinsons bok Reading Genesis till svenska och samtalar med Dagen om hur Första Moseboken bör läsas. Han menar att kravet på att möta bibeltexten med kritisk distans är en jämförelsevis modern hållning. Intervjun rör sig kring bibelsyn, litterär läsning av Skriften och vad Robinsons perspektiv kan tillföra svenska läsare.
Aftonbladet porträtterar 33-åriga Anna, som lämnat ett liv med fester och alkohol bakom sig och i stället funnit en kristen tro. Berättelsen skildrar hennes väg från rejvkulturen till bibeln och nykterheten.
Docenten David Davage får 2,8 miljoner kronor för att forska om hur Psaltaren presenteras för läsaren. Utgångspunkten är att den grafiska och redaktionella utformningen av bibeltexter påverkar hur de uppfattas, medvetet eller omedvetet. Projektet riktar därmed ljuset mot en ofta förbisedd sida av bibelläsning: formen snarare än innehållet.
Filosofen Jonna Bornemark lyfter i Kyrkans Tidning tanken att individen inte kan förstås isolerad från den gemenskap hon ingår i — det finns inget jag utan ett vi. Resonemanget knyter an till frågor om samhörighet och människosyn som ligger nära kyrkans eget tänkande om gemenskap.
En ny översättning av Nya testamentet är på väg – den första på över fyrtio år. Enligt DN innebär arbetet flera märkbara förändringar, bland annat att Judas inte längre beskrivs som förrädare och att en central gestalts kön återges annorlunda än tidigare. Tidningen frågar sig om de nya formuleringarna kan bli utgångspunkt för ett kulturkrig kring bibeltexten.
Kyrkans Tidning har talat med en historiker som menar att kristenheten är på väg in i en ny epok präglad av martyrskap. Resonemanget knyter an till förföljelse av kristna och till hur martyrberättelser format kyrkan genom historien.
I Dagen recenserar Martin Ånestrand Pekka Mellergårds bok "Vart tar själen vägen?". Boken behandlar nära döden-upplevelser och frågan om vad som händer med människans själ. Enligt recensionen låter sig sådana upplevelser inte reduceras till enbart hallucinationer. Texten rör sig i gränslandet mellan hjärnforskning, filosofi och kristen tro.
Kyrkans Tidning låter en av biskop Mikael Mogren beskriva hur den helige Ande kan förstås, med en jämförelse hämtad från den egna uppväxten: Andens närvaro liknas vid föräldrarnas kärlek. Resonemanget hör hemma i den återkommande frågan om hur treenighetens tredje person ska talas om i förkunnelse och undervisning.
Svenska bibelsällskapet lanserar under bokmässan i Göteborg en ny översättning av Nya testamentet, kallad NT 2026. Tanken är att det ska bli en centrumöversättning som inte riktar sig till en särskild nisch, utan fungerar brett både i kyrkorna och i samhället i övrigt. I Signum resonerar Jonas Holmstrand kring vad som motiverar en ny översättning och vilka avvägningar arbetet innebär.
Ungas läsförståelse försämras, vilket enligt Kyrkans Tidning gör bibelläsningen svårare för yngre generationer. Bibeltexternas språk och längd blir ett hinder när vanan att läsa längre sammanhängande texter minskar. Utvecklingen väcker frågor om hur kyrkan ska arbeta med bibelbruk och undervisning framöver.
Efter den uppslitande debatten om bibelsyn i Svenska kyrkan görs nu ett försök att peka ut vägar framåt. Kyrkans Tidning granskar hur skilda sätt att läsa och tolka Bibeln kan rymmas inom ett och samma samfund utan att splittringen fördjupas. Frågan berör både teologisk grundsyn och den praktiska sammanhållningen i kyrkan.
Uppsala stift bjuder in till pilgrimshelg i Sigtuna den 3–4 oktober under temat Hoppets pilgrimer – fred med jorden. Programmet rymmer vandring, mässa, andakt och samtal, med hopp och klimatfrågor som röd tråd. Arrangemanget är ett exempel på hur pilgrimsrörelsen används för att koppla samman andlighet med skapelsefrågor.
Lunds stift arrangerar en seminariedag om den kommande nyöversättningen av Nya testamentet, NT 2026. Lördagen den 31 oktober hålls föreläsningar och samtal i Lunds domkyrkoforum. Utgångspunkten är tanken att varje generation behöver möta bibeltexten på sitt eget språk.
Uppsala stift håller under hösten flera releasedagar för att uppmärksamma NT 2026, den nya översättningen av Nya testamentet. Aktiviteterna arrangeras tillsammans med lokala församlingar och Uppsala kristna råd. Programmen sprids över stiftet under höstens lopp.
Luleå stift startar digitala bibelsamtal riktade till unga vuxna, i samarbete med Älvsby folkhögskola. Samtalen hålls på nätet och vänder sig till dem som vill läsa och diskutera Bibeln tillsammans med andra i samma ålder. Satsningen är ett av stiftets sätt att nå en åldersgrupp som ofta är svår att samla till fysiska sammankomster.
” ”Det blev en stund av både allvar och hopp – en plats för sorg, bön och gemenskap när många bär på saknad och oro.” Det säger ärkebiskopens pressekreterare Mikael Stjernberg., som var den ende som fick tillstånd att fotografera under själva akten.”
Frågan om vad som gör livet meningsfullt har traditionellt hanterats av religionen och filosofin, men nu tar folkhälsopolitiken sig an den. Folkhälsomyndigheten granskar hur känslor av mening, tillhörighet och sammanhang samspelar med människors hälsa. Ansatsen möter samtidigt invändningar från dem som tvivlar på att myndigheter bör ge sig in på det existentiella området.
Norge har hållit minnesgudstjänster för kung Harald, och kyrkor runt om i landet fylldes av sörjande. Kungafamiljen deltog i gudstjänsten i Asker kyrka. Enligt Expressen syntes en tydligt berörd drottning Sonja omfamna prästen när hon anlände.
I Uppsala startas ett nytt center med uppgift att föra samman teologi och naturvetenskap i ett samarbete med akademin. Astronomiforskaren Martin Sahlén, som är med i satsningen, menar att någon motsvarande etablering med den inriktningen inte tidigare funnits i Sverige. Initiativet ska ge en plats för samtal om de gränsfrågor där tro och vetenskap möts.
Prästen Johnny Stigesjö, känd för sin närvaro på Tiktok, tar en paus från sociala medier. Skälet han anger är en längtan efter mer stillhet, bön och bibelläsning i vardagen. I intervjun med Dagen beskriver han pausen som ett svar på en period av upplevd gudstystnad.
Artisten Carola Häggkvist berättar i en intervju i Sveriges Radio om sin gudstro och säger att hon har hört Gud tala till sig. Uttalandet uppmärksammas av Världen idag, som refererar radiointervjun. Häggkvist har sedan länge varit en av de mest omtalade kristna profilerna i svenskt offentligt liv.
Countryartisten Dolly Parton, som avled 2026, talade genom hela sin karriär öppet om sin gudstro. Enligt Dagen beskrev hon Gud som en medskapare i låtskrivandet och gav honom en central plats i sitt konstnärskap. Artikeln tecknar bilden av en artist vars folkliga uttryck och andliga övertygelse hörde ihop.
” Biskop Teresia Boström vandrade tillsammans med ett tjugotal deltagare från Arådalens kapell till Glen. I regn och fjällterräng blev det samtal om klimatet, renskötseln och människans relation till naturen.”
Sverige får sitt första centrum för naturvetenskap och teologi. Fjellstedts centrum för naturvetenskap och teologi invigs den 31 augusti i Uppsala, med bas på Fjellstedtska skolan. Verksamheten ska ägna sig åt fortbildning och offentligt samtal om hur naturvetenskap och teologi förhåller sig till varandra. Invigningsdagen inleds med ett symposium under eftermiddagen.
Ett inlägg på Facebook från en kyrkoherde har satt igång en upprörd diskussion om hur Bibeln ska tolkas. Kyrkoherden beskriver enligt Dagen en bibeltrogen tolkningstradition som hädelse och markerar samtidigt gudstron i den egna hållningen. Utspelet har väckt starka reaktioner och blottlägger en välbekant spänning mellan olika syn på Bibelns auktoritet.
Kyrkans Tidning har talat med socialdemokraten Ardalan Shekarabi om hans väg till tron. I intervjun beskriver han en period av inre press, sammanfattad i orden om att han höll på att spricka. Berättelsen är ett exempel på hur offentliga personer i Sverige allt oftare talar öppet om tro och existentiella frågor.
I en personlig text i Svenska Dagbladet reflekterar skribenten över kyrkans roll i livets svåraste stunder. Trots ett komplicerat förhållande till kyrkan beskrivs en stark vördnad inför det ansvar kyrkan bär vid en sådan dag. Texten lyfter tystnaden och tyngden i ögonblicket när prästen tar till orda.
Världen idag rapporterar från en konferens i slottsparken vid Bjärka-Säby, där andlig förnyelse stod i centrum. Platsen har sedan länge en särskild roll i svenskt andligt och ekumeniskt liv. Artikeln beskriver stämningen och innehållet under konferensdagarna.
Kyrkans Tidning lyfter frågan om Svenska kyrkans bekännelsegrund och menar att nuet erbjuder ett tillfälle att på nytt söka sig till den. Texten knyter an till den återkommande diskussionen om vilken roll bekännelseskrifterna spelar för kyrkans identitet i dag.
Förbundet Kristen humanism har hållit sitt årliga sommarmöte, där temat kretsade kring lögn och sanning. Kyrkans Tidning rapporterar från samlingen, som lyfter frågor om trovärdighet och sanningssökande i en tid präglad av desinformation. Mötet samlar deltagare med intresse för mötet mellan kristen tro och humanistisk idétradition.
Inför höstterminens start har en särskild förbön för skolan tagits fram, och kyrkor uppmuntras att be den i gudstjänsten nu på söndag. Bönen lyfter fram elever, lärare och skolpersonal under läsåret 2026/27. Initiativet är tänkt att låta församlingar runt om i landet uppmärksamma skolstarten på ett gemensamt sätt.
Prästen Mats Nyholm har utsetts till årets evangelist av Frank Mangs center. Utmärkelsen delas ut i den finlandssvenske väckelsepredikanten Frank Mangs anda och lyfter fram insatser inom evangelisation. Världen idag rapporterar om utnämningen.
Kyrkans Tidning publicerar ett nytt poddavsnitt som kretsar kring föreställningen om Jesu nedstigande till dödsriket. Motivet hör till de mer svårgripbara delarna av den kristna trosbekännelsen och har genom kyrkohistorien tolkats på skilda sätt. Avsnittet är inte en nyhetsrapportering utan ett samtal om ett klassiskt teologiskt tema.
Expressen rapporterar från en stor kristen bönesamling i Sverige där tusentals människor slöt upp för att be till Jesus. Deltagare som intervjuas beskriver en stark upplevelse av Guds närvaro, med orden att "Anden är närvarande på riktigt".
Kungsträdgården i Stockholm blir platsen för ett kristet arrangemang där Jesus lyfts fram som kung. Enligt Världen idag väntas besökarna mötas av ett program i det offentliga rummet mitt i city. Manifestationen är en del av den kristna närvaron i centrala Stockholm under sommarsäsongen.
Svenska folkbibelns utgåva från 1998 ska tryckas i en ny upplaga. Bakgrunden är en donation som gör tryckningen möjlig. Översättningen har en trogen läsekrets, särskilt i evangelikala och frikyrkliga kretsar, där äldre utgåvan efterfrågats vid sidan av senare reviderade versioner.
Världen idag skildrar hur församlingar i Svenskfinland lyckas locka unga till kyrkan genom en kombination av andlig undervisning, gemenskap, mat och resor – bland annat till kristna ungdomsarrangemang i Uppsala. Reportaget pekar på att enkla, återkommande mötesplatser spelar stor roll för att bygga relationer med tonåringar. Erfarenheterna kan vara av intresse också för svenskt ungdomsarbete i kyrkan.
I en personlig text i Dagens familjematerial reflekterar Josefin Lilja över kvällsbönens plats i vardagen. Utgångspunkten är tiden och tålamodet som krävs när aftonbönen drar ut på tiden. Texten är en krönika snarare än en nyhetsartikel och rör andlig praktik i hemmet.
Dagen publicerar Fredrik Wenells recension av religionshistorikern Elaine Pagels bok "Jesus: ett historiskt mysterium". I boken driver Pagels tesen att Jesus skulle ha blivit till genom ett sexuellt övergrepp, ett påstående som utmanar traditionell kristen tro på jungfrufödelsen. Recensionen granskar hur hållbara Pagels historiska resonemang är.
Holger Klintenberg, som lever med sjukdomen ME, har skrivit boken "När lidandet får ett namn". Dagens recensent Martin Ånestrand beskriver den som ett välbehövligt motgift mot teologisk triumfalism. Boken behandlar erfarenheten av långvarigt lidande och hur tron kan förstås utifrån den.
En man ger sig ut på en bönevandring som sträcker sig 220 mil genom Sverige. Vandringen har som syfte att be för landet längs vägen. Initiativet uppmärksammas av den kristna tidningen Världen idag.
Kvinnor i en rad länder har samlats i gemensam bön för de kristna i Nigeria som utsätts för förföljelse och våld. Initiativet vill rikta uppmärksamhet mot situationen för utsatta kristna minoriteter i landet. Böneinsatsen beskrivs som världsomspännande och lyfts fram av Världen idag.
Författaren och retreatledaren Magnus Malm lyfter i Dagen behovet av tillhörighet som en grundläggande mänsklig drivkraft. Han menar att militären förstått något om gemenskap och sammanhang som kyrkan ofta förbiser. Enligt Malm är det riskabelt att avfärda längtan efter tillhörighet som något förlegat eller primitivt.
Dagen berättar om ett par som förlorade sin nyfödda son och kort därefter fick en dotter med intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Föräldrarna beskriver hur den andra sorgen kändes svårare att tala öppet om än den första. Reportaget berör hur omgivningen och tron hanterar sorg som saknar tydliga ord och ramar.
Tusentals scouter har samlats till läger, där kyrkan är en självklar del av tillvaron mellan aktiviteter och nya kompisrelationer. Scoutkårerna gör plats för gudstjänst i lägerschemat, och det andliga inslaget vävs in i lägerlivet. Reportaget visar hur kristen verksamhet möter barn och unga i en fritidsmiljö.
Sjukhuspastorn Roland Stahre efterlyser församlingar som präglas av själavård, där människor bemöts utifrån vilka de är snarare än vad de presterar. Efter många år som pastor och själavårdare menar han att kyrkan behöver bli bättre på att rymma människors hela livssituation och komplexitet. Intervjun publiceras i Sändaren.
Religionsvetaren Ingela Visuri har studerat hur unga med autism ofta berättar om andliga och övernaturliga upplevelser. Många söker sig till populärkultur med magiskt och övernaturligt innehåll, ett fält som beskrivs med begreppet "occulture". Enligt forskningen kan denna form av andlighet fungera som stöd och sammanhang för gruppen, snarare än som något avvikande.
Kommuniteten Senapskornet uppmärksammar tio år av verksamhet med ett fredsläger. I Dagens reportage berättar familjen Armfield om hur de alltid håller ett rum öppet för gäster – ett "Jesusrum" – som uttryck för gästfrihet och efterföljelse. Joshua Armfield beskriver kommunitetslivet som en inbjudan till omvändelse.
Ärkebiskop Martin Modéus ger ut boken "Fredsteologi i krigets skugga" på Verbum med lansering den 11 juni. Boken tar avstamp i en tid präglad av krig och upprustning och frågar hur ett fredsperspektiv kan hållas levande när våldshotet känns nära. Utgivningen knyter an till Svenska kyrkans röst i den pågående debatten om säkerhet, försvar och kristen fredsetik.
I en ledarkrönika i Dagen reflekterar Jakob Norrhall över hur ökad kunskap om världens tillblivelse snarare stärker än undergräver hans gudstro. Han beskriver svårigheten för unga vuxna att hitta balans mellan vetenskapligt tänkande och religiös övertygelse. Texten är ett personligt hållet inlägg om tro och naturvetenskap.