Kyrka och kristenhet i Sverige — samlat på ett ställe
Ungas läsförståelse försämras, vilket enligt Kyrkans Tidning gör bibelläsningen svårare för yngre generationer. Bibeltexternas språk och längd blir ett hinder när vanan att läsa längre sammanhängande texter minskar. Utvecklingen väcker frågor om hur kyrkan ska arbeta med bibelbruk och undervisning framöver.
Efter den uppslitande debatten om bibelsyn i Svenska kyrkan görs nu ett försök att peka ut vägar framåt. Kyrkans Tidning granskar hur skilda sätt att läsa och tolka Bibeln kan rymmas inom ett och samma samfund utan att splittringen fördjupas. Frågan berör både teologisk grundsyn och den praktiska sammanhållningen i kyrkan.
Uppsala stift bjuder in till pilgrimshelg i Sigtuna den 3–4 oktober under temat Hoppets pilgrimer – fred med jorden. Programmet rymmer vandring, mässa, andakt och samtal, med hopp och klimatfrågor som röd tråd. Arrangemanget är ett exempel på hur pilgrimsrörelsen används för att koppla samman andlighet med skapelsefrågor.
Lunds stift arrangerar en seminariedag om den kommande nyöversättningen av Nya testamentet, NT 2026. Lördagen den 31 oktober hålls föreläsningar och samtal i Lunds domkyrkoforum. Utgångspunkten är tanken att varje generation behöver möta bibeltexten på sitt eget språk.
Uppsala stift håller under hösten flera releasedagar för att uppmärksamma NT 2026, den nya översättningen av Nya testamentet. Aktiviteterna arrangeras tillsammans med lokala församlingar och Uppsala kristna råd. Programmen sprids över stiftet under höstens lopp.
Luleå stift startar digitala bibelsamtal riktade till unga vuxna, i samarbete med Älvsby folkhögskola. Samtalen hålls på nätet och vänder sig till dem som vill läsa och diskutera Bibeln tillsammans med andra i samma ålder. Satsningen är ett av stiftets sätt att nå en åldersgrupp som ofta är svår att samla till fysiska sammankomster.
” ”Det blev en stund av både allvar och hopp – en plats för sorg, bön och gemenskap när många bär på saknad och oro.” Det säger ärkebiskopens pressekreterare Mikael Stjernberg., som var den ende som fick tillstånd att fotografera under själva akten.”
Frågan om vad som gör livet meningsfullt har traditionellt hanterats av religionen och filosofin, men nu tar folkhälsopolitiken sig an den. Folkhälsomyndigheten granskar hur känslor av mening, tillhörighet och sammanhang samspelar med människors hälsa. Ansatsen möter samtidigt invändningar från dem som tvivlar på att myndigheter bör ge sig in på det existentiella området.
Norge har hållit minnesgudstjänster för kung Harald, och kyrkor runt om i landet fylldes av sörjande. Kungafamiljen deltog i gudstjänsten i Asker kyrka. Enligt Expressen syntes en tydligt berörd drottning Sonja omfamna prästen när hon anlände.
I Uppsala startas ett nytt center med uppgift att föra samman teologi och naturvetenskap i ett samarbete med akademin. Astronomiforskaren Martin Sahlén, som är med i satsningen, menar att någon motsvarande etablering med den inriktningen inte tidigare funnits i Sverige. Initiativet ska ge en plats för samtal om de gränsfrågor där tro och vetenskap möts.
Prästen Johnny Stigesjö, känd för sin närvaro på Tiktok, tar en paus från sociala medier. Skälet han anger är en längtan efter mer stillhet, bön och bibelläsning i vardagen. I intervjun med Dagen beskriver han pausen som ett svar på en period av upplevd gudstystnad.
Artisten Carola Häggkvist berättar i en intervju i Sveriges Radio om sin gudstro och säger att hon har hört Gud tala till sig. Uttalandet uppmärksammas av Världen idag, som refererar radiointervjun. Häggkvist har sedan länge varit en av de mest omtalade kristna profilerna i svenskt offentligt liv.
Countryartisten Dolly Parton, som avled 2026, talade genom hela sin karriär öppet om sin gudstro. Enligt Dagen beskrev hon Gud som en medskapare i låtskrivandet och gav honom en central plats i sitt konstnärskap. Artikeln tecknar bilden av en artist vars folkliga uttryck och andliga övertygelse hörde ihop.
” Biskop Teresia Boström vandrade tillsammans med ett tjugotal deltagare från Arådalens kapell till Glen. I regn och fjällterräng blev det samtal om klimatet, renskötseln och människans relation till naturen.”
Sverige får sitt första centrum för naturvetenskap och teologi. Fjellstedts centrum för naturvetenskap och teologi invigs den 31 augusti i Uppsala, med bas på Fjellstedtska skolan. Verksamheten ska ägna sig åt fortbildning och offentligt samtal om hur naturvetenskap och teologi förhåller sig till varandra. Invigningsdagen inleds med ett symposium under eftermiddagen.
Ett inlägg på Facebook från en kyrkoherde har satt igång en upprörd diskussion om hur Bibeln ska tolkas. Kyrkoherden beskriver enligt Dagen en bibeltrogen tolkningstradition som hädelse och markerar samtidigt gudstron i den egna hållningen. Utspelet har väckt starka reaktioner och blottlägger en välbekant spänning mellan olika syn på Bibelns auktoritet.
Kyrkans Tidning har talat med socialdemokraten Ardalan Shekarabi om hans väg till tron. I intervjun beskriver han en period av inre press, sammanfattad i orden om att han höll på att spricka. Berättelsen är ett exempel på hur offentliga personer i Sverige allt oftare talar öppet om tro och existentiella frågor.
I en personlig text i Svenska Dagbladet reflekterar skribenten över kyrkans roll i livets svåraste stunder. Trots ett komplicerat förhållande till kyrkan beskrivs en stark vördnad inför det ansvar kyrkan bär vid en sådan dag. Texten lyfter tystnaden och tyngden i ögonblicket när prästen tar till orda.
Världen idag rapporterar från en konferens i slottsparken vid Bjärka-Säby, där andlig förnyelse stod i centrum. Platsen har sedan länge en särskild roll i svenskt andligt och ekumeniskt liv. Artikeln beskriver stämningen och innehållet under konferensdagarna.
Kyrkans Tidning lyfter frågan om Svenska kyrkans bekännelsegrund och menar att nuet erbjuder ett tillfälle att på nytt söka sig till den. Texten knyter an till den återkommande diskussionen om vilken roll bekännelseskrifterna spelar för kyrkans identitet i dag.
Förbundet Kristen humanism har hållit sitt årliga sommarmöte, där temat kretsade kring lögn och sanning. Kyrkans Tidning rapporterar från samlingen, som lyfter frågor om trovärdighet och sanningssökande i en tid präglad av desinformation. Mötet samlar deltagare med intresse för mötet mellan kristen tro och humanistisk idétradition.
Inför höstterminens start har en särskild förbön för skolan tagits fram, och kyrkor uppmuntras att be den i gudstjänsten nu på söndag. Bönen lyfter fram elever, lärare och skolpersonal under läsåret 2026/27. Initiativet är tänkt att låta församlingar runt om i landet uppmärksamma skolstarten på ett gemensamt sätt.
Prästen Mats Nyholm har utsetts till årets evangelist av Frank Mangs center. Utmärkelsen delas ut i den finlandssvenske väckelsepredikanten Frank Mangs anda och lyfter fram insatser inom evangelisation. Världen idag rapporterar om utnämningen.
Kyrkans Tidning publicerar ett nytt poddavsnitt som kretsar kring föreställningen om Jesu nedstigande till dödsriket. Motivet hör till de mer svårgripbara delarna av den kristna trosbekännelsen och har genom kyrkohistorien tolkats på skilda sätt. Avsnittet är inte en nyhetsrapportering utan ett samtal om ett klassiskt teologiskt tema.
Expressen rapporterar från en stor kristen bönesamling i Sverige där tusentals människor slöt upp för att be till Jesus. Deltagare som intervjuas beskriver en stark upplevelse av Guds närvaro, med orden att "Anden är närvarande på riktigt".
Kungsträdgården i Stockholm blir platsen för ett kristet arrangemang där Jesus lyfts fram som kung. Enligt Världen idag väntas besökarna mötas av ett program i det offentliga rummet mitt i city. Manifestationen är en del av den kristna närvaron i centrala Stockholm under sommarsäsongen.
Svenska folkbibelns utgåva från 1998 ska tryckas i en ny upplaga. Bakgrunden är en donation som gör tryckningen möjlig. Översättningen har en trogen läsekrets, särskilt i evangelikala och frikyrkliga kretsar, där äldre utgåvan efterfrågats vid sidan av senare reviderade versioner.
Världen idag skildrar hur församlingar i Svenskfinland lyckas locka unga till kyrkan genom en kombination av andlig undervisning, gemenskap, mat och resor – bland annat till kristna ungdomsarrangemang i Uppsala. Reportaget pekar på att enkla, återkommande mötesplatser spelar stor roll för att bygga relationer med tonåringar. Erfarenheterna kan vara av intresse också för svenskt ungdomsarbete i kyrkan.
I en personlig text i Dagens familjematerial reflekterar Josefin Lilja över kvällsbönens plats i vardagen. Utgångspunkten är tiden och tålamodet som krävs när aftonbönen drar ut på tiden. Texten är en krönika snarare än en nyhetsartikel och rör andlig praktik i hemmet.
Dagen publicerar Fredrik Wenells recension av religionshistorikern Elaine Pagels bok "Jesus: ett historiskt mysterium". I boken driver Pagels tesen att Jesus skulle ha blivit till genom ett sexuellt övergrepp, ett påstående som utmanar traditionell kristen tro på jungfrufödelsen. Recensionen granskar hur hållbara Pagels historiska resonemang är.
Holger Klintenberg, som lever med sjukdomen ME, har skrivit boken "När lidandet får ett namn". Dagens recensent Martin Ånestrand beskriver den som ett välbehövligt motgift mot teologisk triumfalism. Boken behandlar erfarenheten av långvarigt lidande och hur tron kan förstås utifrån den.
En man ger sig ut på en bönevandring som sträcker sig 220 mil genom Sverige. Vandringen har som syfte att be för landet längs vägen. Initiativet uppmärksammas av den kristna tidningen Världen idag.
Kvinnor i en rad länder har samlats i gemensam bön för de kristna i Nigeria som utsätts för förföljelse och våld. Initiativet vill rikta uppmärksamhet mot situationen för utsatta kristna minoriteter i landet. Böneinsatsen beskrivs som världsomspännande och lyfts fram av Världen idag.
Författaren och retreatledaren Magnus Malm lyfter i Dagen behovet av tillhörighet som en grundläggande mänsklig drivkraft. Han menar att militären förstått något om gemenskap och sammanhang som kyrkan ofta förbiser. Enligt Malm är det riskabelt att avfärda längtan efter tillhörighet som något förlegat eller primitivt.
Dagen berättar om ett par som förlorade sin nyfödda son och kort därefter fick en dotter med intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Föräldrarna beskriver hur den andra sorgen kändes svårare att tala öppet om än den första. Reportaget berör hur omgivningen och tron hanterar sorg som saknar tydliga ord och ramar.
Tusentals scouter har samlats till läger, där kyrkan är en självklar del av tillvaron mellan aktiviteter och nya kompisrelationer. Scoutkårerna gör plats för gudstjänst i lägerschemat, och det andliga inslaget vävs in i lägerlivet. Reportaget visar hur kristen verksamhet möter barn och unga i en fritidsmiljö.
Sjukhuspastorn Roland Stahre efterlyser församlingar som präglas av själavård, där människor bemöts utifrån vilka de är snarare än vad de presterar. Efter många år som pastor och själavårdare menar han att kyrkan behöver bli bättre på att rymma människors hela livssituation och komplexitet. Intervjun publiceras i Sändaren.
Religionsvetaren Ingela Visuri har studerat hur unga med autism ofta berättar om andliga och övernaturliga upplevelser. Många söker sig till populärkultur med magiskt och övernaturligt innehåll, ett fält som beskrivs med begreppet "occulture". Enligt forskningen kan denna form av andlighet fungera som stöd och sammanhang för gruppen, snarare än som något avvikande.
Kommuniteten Senapskornet uppmärksammar tio år av verksamhet med ett fredsläger. I Dagens reportage berättar familjen Armfield om hur de alltid håller ett rum öppet för gäster – ett "Jesusrum" – som uttryck för gästfrihet och efterföljelse. Joshua Armfield beskriver kommunitetslivet som en inbjudan till omvändelse.
Ärkebiskop Martin Modéus ger ut boken "Fredsteologi i krigets skugga" på Verbum med lansering den 11 juni. Boken tar avstamp i en tid präglad av krig och upprustning och frågar hur ett fredsperspektiv kan hållas levande när våldshotet känns nära. Utgivningen knyter an till Svenska kyrkans röst i den pågående debatten om säkerhet, försvar och kristen fredsetik.
I en ledarkrönika i Dagen reflekterar Jakob Norrhall över hur ökad kunskap om världens tillblivelse snarare stärker än undergräver hans gudstro. Han beskriver svårigheten för unga vuxna att hitta balans mellan vetenskapligt tänkande och religiös övertygelse. Texten är ett personligt hållet inlägg om tro och naturvetenskap.