Kyrka och kristenhet i Sverige — samlat på ett ställe
En ungdomsledare har dömts till två och ett halvt års fängelse för våldtäkt mot barn, rapporterar Dagen. Domstolen konstaterar enligt tidningen att den dömde använde Bibelns ord och tankesätt för att förmå målsäganden att delta i handlingarna. Fallet aktualiserar frågan om hur förtroendepositioner och andlig auktoritet kan missbrukas i församlingars ungdomsarbete.
Socialdemokraternas Ardalan Shekarabi och Kristdemokraternas Jakob Forssmed möttes i ett kyrkligt samtal där de beskrev sig som personligt goda vänner trots politiska motsättningar. Samtalet kretsade bland annat kring om de skulle kunna tänka sig att ingå i samma regering. Mötet illustrerar hur kyrkan fungerar som mötesplats för samtal över blockgränserna.
Valdeltagandet i socioekonomiskt utsatta områden ligger klart under rikssnittet — omkring sex av tio röstade i det senaste valet. Sveriges Stadsmissioner beskriver att många de möter känner att politiken ligger långt från deras vardag, samtidigt som andra upplever själva röstningsförfarandet som svårt och krångligt. Organisationen driver nu ett arbete för att sänka trösklarna till valdeltagande inför valet.
Skolinspektionen kritiseras för att ha bett ledningen för en konfessionell skola att uppge vilken församling de tillhör. Frågan väcker invändningar om hur långt myndighetens tillsyn av religiösa friskolor får sträcka sig och om enskildas trostillhörighet ska kartläggas. Ärendet aktualiserar den återkommande spänningen mellan statlig kontroll och religionsfrihet i svensk skolpolitik.
Katolska biskopar i Tyskland riktar efter valresultatet kritik mot en politisk utveckling som de menar strider mot en kristen syn på människan. Uttalandet är en del av kyrkans återkommande markeringar mot högerextrema strömningar i tysk politik. Kyrkans Tidning rapporterar om reaktionerna.
Kyrkans Tidning berättar om en prästgård som visade sig bli avgörande för människors överlevnad. Reportaget lyfter hur kyrkans lokaler och de som verkade där kunde fungera som tillflykt när det gällde som mest.
Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att göra en översyn av den svenska begravningsverksamheten. Svenska kyrkan är huvudman för begravningsväsendet i landet, vilket gör granskningen betydelsefull för stift och församlingar. Stockholms stift uppmärksammar hur genomlysningen ska gå till.
Kyrkans Tidning har jämfört Socialdemokraterna och Kristdemokraterna i kyrkliga valfrågor och finner att grupperna står varandra närmare än väntat. Trots att de tillhör olika politiska block i den allmänna politiken sammanfaller deras hållningar i flera av Svenska kyrkans centrala frågor. Jämförelsen belyser hur partipolitiska skiljelinjer inte alltid följer med in i kyrkopolitiken.
En undersökning som Kyrkans tidning genomfört visar att partisympatierna bland präster och diakoner i Svenska kyrkan lutar tydligt åt vänster, med de rödgröna partierna som klart största block. Resultatet pekar på en politisk slagsida i kåren jämfört med väljarkåren i stort. Frågan om partipolitikens roll i Svenska kyrkan har länge varit omdiskuterad, inte minst inför kyrkoval.
Regeringen tillsätter en samordnare med uppdrag att granska hur asylärenden som rör konvertiter hanteras. Frågan om trovärdighetsbedömningar av personer som konverterat till kristendomen har under flera år varit en av de mest omdiskuterade beröringspunkterna mellan svenska kyrkor och migrationspolitiken.
Biståndsorganisationen Diakonia möter invändningar för en broschyr som varnar för att diktaturen är på väg. Kritikerna menar att budskapet är alltför tillspetsat, medan Diakonia själv försvarar materialet med att demokratin är hotad på global nivå. Diakonia drivs av frikyrkliga huvudmän och organisationens kommunikation väcker återkommande frågor om gränsen mellan bistånd och politisk opinionsbildning.
Kyrkans Tidning har frågat präster och diakoner i Svenska kyrkan vilka frågor som styr deras röstande. Enligt enkäten hamnar miljö- och klimatfrågor högst på listan. Svaren ger en bild av hur kyrkans anställda vigda medarbetare tänker inför val.
Kungaparet och ärkebiskopen var på plats vid en gudstjänst som hölls efter attacken mot en skola. Även politiker, personal från den drabbade skolan och representanter för räddningstjänsten deltog i samlingen. Gudstjänsten blev ett tillfälle för sorg och gemenskap i spåren av händelsen.
Tidningen Dagen skriver om hur biskop Modéus söker en linje som kan tala till både den övertygade pacifisten och den som bär uniform. Ämnet rör den spänning som finns i kyrkan mellan fredsvittnesbörd och synen på försvar och militär tjänst.
Regeringen tillsätter en särskild samordnare med uppdrag att se över hur asylärenden som rör konvertiter hanteras. Socialminister Jakob Forssmed (KD) pekar på att flera sådana ärenden väckt stor förvåning. Frågan har länge drivits av kyrkor och samfund, som menat att myndigheternas prövning av religiös övertygelse brister. Beslutet väntas få betydelse för församlingar som möter konvertiter i asylprocessen.
En ny lagstiftning i England har utlöst strid om bikthemligheten. Konflikten gäller hur prästers absoluta tystnadsplikt vid bikt förhåller sig till de krav den nya lagen ställer. Frågan rör en av de mest grundläggande principerna för själavård och har diskuterats i flera länder där anmälningsplikt vägts mot bikthemlighet.
Kyrkans Tidning skriver om Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan, och hans arbete med att söka politiskt stöd för biståndsfrågor. Enligt tidningen finner han sympatier för bistånd hos företrädare i både regerings- och oppositionsblocket. Artikeln sätter därmed ljuset på Svenska kyrkans roll som röst i den svenska biståndsdebatten.
Statsminister Ulf Kristersson (M) reagerar på prästen Anna Karin Hammars utspel om att kristna som röstar på Tidöpartierna handlar i strid med kyrkans bekännelse. Kristersson avfärdar resonemanget som "dåligt på alla sätt och vis". Utspelet aktualiserar den återkommande frågan om hur långt kyrkans företrädare kan gå i att koppla partipolitiska val till kristen tro.
Kungaparet väntas delta i en minnesgudstjänst i Västanfors kyrka i Fagersta på söndagen, efter det våldsdåd som drabbat en skola i orten. Gudstjänsten blir en samlingspunkt för sorg och gemenskap i bygden. Församlingen får därmed en central roll i den lokala bearbetningen av händelsen.
Diakonin ska inte överta det ansvar som samhället har, är budskapet från forskare i en artikel i Kyrkans Tidning. Frågan aktualiserar var gränsen går mellan kyrkans sociala arbete och välfärdsstatens åtaganden, en avvägning som präglar församlingarnas diakonala vardag. Kyrkans Tidning redovisar forskarnas resonemang närmare i sin artikel.
Kyrkans Tidning har frågat 530 diakoner om hur de ser på utsattheten i samhället. Svaren pekar på att behoven växer och att diakonerna möter grupper som tidigare inte sökt sig till kyrkans stöd. Bilden ger en inblick i hur Svenska kyrkans diakonala arbete påverkas när fler människor hamnar i ekonomisk eller social utsatthet.
En ungdomsledare i en församling i Jönköpings län står sedan tisdagen åtalad för våldtäkt mot barn. Enligt SVT ska relationen ha gällt en flicka som då var 14 år. Uppgifter i rättegången pekar på att ledare inom församlingen ska ha känt till förhållandet utan att göra någon anmälan. Åtalet är prövat i domstol och den åtalade är misstänkt, inte dömd.
Hatet mot en moské har tilltagit under valrörelsen, rapporterar Kyrkans Tidning. Enligt tidningen reagerar den närliggande kyrkan på utvecklingen. Artikeln belyser hur lokala församlingar förhåller sig till hat mot muslimer i ett upptrissat politiskt klimat.
Prästen Lars Frisk berättar för Dagen om chocken efter skoldådet i Fagersta, där en 17-årig flicka miste livet. Han hade själv träffat den unga kvinnan, och beskriver hur svårt lokalsamhället har att förstå att gärningsmannen framstod som en helt vanlig ung man. Uttalandet ger inblick i den själavårdande roll kyrkan får när en ort drabbas av dödligt våld.
Flera ministrar kommer att medverka när Svenska kyrkan arrangerar en utfrågning av politiker, rapporterar Kyrkans Tidning. Arrangemanget ger kyrkan tillfälle att lyfta sina frågor direkt med regeringsföreträdare inför den politiska debatten. Utfrågningar av det här slaget hör till kyrkans återkommande sätt att göra sin röst hörd i samhällsdebatten.
Efter det dödliga våldet vid en skola i Fagersta präglas orten av sorg, och lokala kyrkor uppmanar till bön och samling. Församlingar öppnar sina lokaler för människor som behöver stöd och samtal i det akuta läget. Kyrkornas insatser beskrivs som en del av det krisstöd som riktas till elever, anhöriga och andra drabbade.
En känd präst hävdar att det inte är möjligt att som kristen rösta på partierna bakom Tidöavtalet. Prästen lutar sig mot det teologiska begreppet status confessionis, som innebär att en kristen inte kan förhålla sig neutral till den politik som förs. Uttalandet aktualiserar den återkommande frågan om var gränsen går mellan kristen tro och partipolitiska ställningstaganden.
Kyrkans Tidning tar upp varför en förhållandevis stor andel av dem som är anställda inom kyrkan uppges vara miljöpartister. Artikeln söker förklaringar till mönstret och sätter det i samband med relationen mellan kyrklig anställning och partisympatier i Svenska kyrkan. Frågan berör hur kyrkopolitik och yrkesliv hänger ihop inom organisationen.
Inför riksdagsvalet lyfter Kyrkans Tidning fram kandidater som har sin bakgrund i kyrkan och nu söker sig till rikspolitiken. Artikeln låter dem själva berätta vilka frågor de vill driva i riksdagen och hur den kyrkliga erfarenheten präglar deras politiska ambitioner. Genomgången illustrerar de täta banden mellan kyrkligt engagemang och det politiska livet i Sverige.
En ny studie som Kyrkans Tidning refererar pekar på att religion i vissa fall kan verka försvårande för integrationen i det svenska samhället. Frågan berör en central del av trossamfundens samhällsroll, där religiösa gemenskaper länge beskrivits som en tillgång i mottagandet av nyanlända. Studiens slutsatser nyanserar den bilden och väntas väcka diskussion i kyrkliga och migrationspolitiska sammanhang.
Världen idag har talat med en tysk skolledare som menar att konfessionella skolor i Tyskland har större handlingsutrymme än motsvarande kristna skolor i Sverige. Jämförelsen sätter fingret på den svenska debatten om religiösa friskolors framtid och de begränsningar som lagstiftare och myndigheter velat införa. Uttalandet blir ett inlägg i en fråga som länge engagerat frikyrkliga utbildningsaktörer i Sverige.
Församlingar går ut på gator och torg för att kräva en mer human svensk migrationspolitik, rapporterar Kyrkans Tidning. Manifestationerna knyter an till kyrkans återkommande engagemang för asylsökandes situation och till kritiken mot den skärpta migrationslagstiftningen.
Kyrkans Tidning rapporterar om en ny studie som belyser hur religiösa skillnader gör sig påminda i svenska förorter. Studien beskriver också hur kyrkan i dessa områden lägger upp sitt arbete i en miljö där flera trostraditioner möts. Reportaget ger en bild av de villkor och utmaningar som präglar församlingsverksamheten i mångreligiösa förorter.
Miljöpartiets språkrör Amanda Lind medverkar på en kyrklig scen och berättar om sitt förhållande till tro. Hon beskriver att hon känner sig obekväm med att prata offentligt om ämnet, eftersom tron för henne är något starkt privat. Samtalet berör hur politiker hanterar gränsen mellan personlig övertygelse och offentligt uppdrag.
De personer som tidigare dömts för att ha bränt ett kristet par till döds har nu frikänts, rapporterar Kyrkans Tidning. Fallet har uppmärksammats internationellt som ett exempel på våld mot kristna minoriteter. Frikännandet väcker frågor om rättsprocessen och om utsattheten för kristna i landet där dådet skedde.
Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist lyfte påtvingade kyrkobesök som ett exempel när hon förklarade vad den nya lagstiftningen om psykiskt våld innebär. Uttalandet knyter religionsutövning till frågan om vad som kan räknas som brottsligt tvång i nära relationer. Dagen rapporterar om hur exemplet användes i den politiska diskussionen om lagens räckvidd.
Ett trettiotal anmälningar har kommit in mot prästen Birgitta Ed, gift med statsministern, och domkapitlet väntas fatta beslut i god tid före valdagen om hon brutit mot sina prästlöften. Ärendet har enligt Dagen blivit ett inslag i valrörelsen, där kritiken mot henne används politiskt. Domkapitlets prövning handlar om hur en präst förhåller sig till sina vigningslöften — inte om partipolitiken i sig.
NCC:s samrådsmöte om en planerad bergtäkt i Rögleskogen i Södra Sandby utanför Lund urartade i högljudda ordväxlingar mellan bolaget och motståndare till stenbrottet. Demonstranter protesterade mot hur mötet var upplagt, och nunnorna som deltog valde att lämna lokalen i protest. Klostret i trakten hör till de lokala aktörer som engagerat sig mot planerna på täkten.
Frankrike har tagit det sista steget mot att tillåta aktiv dödshjälp sedan författningsrådet på fredagskvällen gav grönt ljus åt den lag som parlamentet röstade igenom i juli. Rådet fann inget i lagen som strider mot konstitutionen, men fogade samtidigt tre reservationer till bestämmelsen — den första rör skyddet för myndiga personer som står under förvaltarskap. Kyrkan i Frankrike protesterar mot beslutet, som innebär en principiell förändring i synen på livets slutskede.
Regeringen vill strama åt villkoren för fristående skolor, rapporterar Världen idag. Förändringarna möts av kritik från friskolehåll, där reaktionen sammanfattas som sorglig. Frågan har bäring på kristna friskolor och utrymmet för konfessionell profil i svensk skola.
Justitieombudsmannen riktar kritik mot Skolinspektionen efter att myndigheten ställt en fråga om församlingstillhörighet. Ärendet aktualiserar hur statliga myndigheter får hantera uppgifter som rör enskildas religiösa tillhörighet. Kyrkans Tidning rapporterar om JO:s beslut.
Den svenska krigsberedskapen utgår från att minst 500 000 avlidna ska kunna begravas om Sverige dras in i krig. Svenska kyrkan, som är huvudman för begravningsväsendet, säger sig inte klara uppgiften på egen hand utan behöver stöd från andra aktörer och möjligen även från allmänheten. Kyrkans nationella begravningssamordnare Anki Bondesson betonar att målet är att alla döda ska tas om hand med respekt och värdighet.
Kyrkor och andra trossamfund i Storbritannien får möjlighet att gå statligt finansierad säkerhetsutbildning. Syftet är att förbereda församlingar på angrepp av det slag som drabbade moskéerna i Christchurch på Nya Zeeland. Satsningen speglar en ökad oro för attacker mot religiösa samlingsplatser i Europa.
Coca-Cola möter kritik sedan namnet Jesus stoppats i en kampanj där kunder kan personalisera flaskor. Influerare pekar på att namnet Muhammed enligt uppgift gick igenom filtret, vilket har eldat på anklagelser om dubbelmoral. Bland dem som reagerat finns en amerikansk politiker som slår fast att Jesus alltid kommer att besegra läskjätten. Företaget har hamnat i en debatt om hur religiösa namn hanteras i marknadsföring.
En vänsterpartistisk politiker vill att Svenska kyrkan ska överge pronomenen han och hon till förmån för det könsneutrala hen. Förslaget aktualiserar den återkommande diskussionen om hur kyrkan talar om människor och om Gud. Frågor om inkluderande språk har tidigare väckt debatt inom Svenska kyrkan, där språkbruket ses som en del av både teologi och identitet. Världen idag rapporterar om utspelet.
Hannaskolan i Umeå läggs ner. Personal sägs upp och skolans inventarier säljs ut i samband med avvecklingen. Mariaskolan i Umeå fortsätter däremot sin verksamhet, och tidigare planer på ett samgående mellan skolorna har skjutits upp.
Kyrkohistorikern Joel Halldorf skulle enligt Dagen ha talat om migration i Skara domkyrka inför valet, men medverkan stoppades sedan arrangemanget bedömts vara för partipolitiskt. Fallet aktualiserar var gränsen går för vad Svenska kyrkans rum får rymma under en valrörelse. Frågan om kyrkans roll i politiskt laddade ämnen som migration har återkommande skapat debatt inom samfundet.
Kyrkoherden Lars Viper reagerar mot att Håkan Juholt använde Gösta Bohmans grav som plats för en politisk protest mot Moderaterna. Enligt Viper är en gravsten inte rekvisita, och han markerar därmed mot att kyrkogården görs till scen för partipolitiska utspel. Frågan aktualiserar var gränsen går mellan yttrandefrihet och den respekt som förväntas på en begravningsplats.
En välkänd kommunitet i Sverige motsätter sig planer på vindkraft i sitt närområde. Klosterlivets behov av tystnad och ostörd miljö ställs därmed mot utbyggnaden av förnybar energi. Kyrkans Tidning rapporterar om protesten.
Socialdemokraternas Anders Ygeman säger sig gärna besöka den kristna friskolan Hosiannaskolan efter kritik mot partiets hållning i friskolefrågan. Han signalerar samtidigt att partiet inte planerar att lägga fram några konkreta förslag om förbud mot religiösa friskolor om det vinner valet. Beskedet är av intresse för de kristna samfund som driver skolverksamhet i Sverige.
Biblar som delas ut oombedda i stockholmares brevlådor har väckt debatt i sociala medier, där vissa upplever utdelningen som påträngande medan andra tycker den är harmlös. Eftersom flera mottagare trott att böckerna kommer från Svenska kyrkan har församlingar gått ut och markerat att de inte står bakom utdelningen. Kritik riktas också mot innehållet, som enligt röster i artikeln inte lämpar sig särskilt väl för barn.
Kvinnan som blivit känd som ”Korskvinnan” åtalas för hets mot folkgrupp, rapporterar Dagen. Hon har i uttalanden beskrivit sig själv som präst och exorcist och sagt sig vilja driva ut islam ur Sverige, Norden och Europa. Åtalet gäller misstankar som ännu inte prövats i domstol.
Ett försäkringsbolag ska ha ställt krav på att en text om Jesus skulle avlägsnas från en bil, rapporterar Världen idag. Fallet väcker frågor om var gränsen går för religiösa budskap i det offentliga rummet och hur privata aktörer hanterar trosuttryck hos sina kunder.
Kristdemokraterna föreslår ny lagstiftning som ska klargöra vad som gäller när skolor håller avslutningar och andra samlingar i kyrkan. Förslaget ingår i partiets nya skolmanifest. Partiledaren Ebba Busch avvisar bilden av att det skulle handla om att pressa elever till religiösa moment som nattvard, och beskriver syftet som att undanröja oklarheter i dagens regelverk. Frågan om kyrkliga skolavslutningar har återkommande skapat debatt om gränsen mellan skola och religion.
Kristdemokraterna profilerar sig som skolparti och utmanar Liberalerna på deras traditionella hemmaplan. I utspelet ingår krav på skoluniform, ordningsbetyg, kvarsittning och att psalmsång ska få plats i skolan. Partiföreträdaren Mohamsson tonar ned konkurrensen med orden att man inte ska vara bitter.
Uppsala Stadsmission planerar en ny mötesplats som ska kunna ta emot fler hemlösa i staden. Satsningen saknar dock finansiering: åtta miljoner kronor återstår att få ihop innan planerna kan förverkligas. Stadsmissionerna drivs på kristen grund och är en av de större diakonala aktörerna i arbetet med hemlöshet i Sverige.
Ziv Nevo Kulman lämnar posten som Israels ambassadör i Sverige efter fem år. I en intervju med Dagen beskriver han hur Hamas attack den 7 oktober 2023 blev en vändpunkt som förändrade förutsättningarna för uppdraget i grunden. Han konstaterar att ingen vill vara ambassadör i krigstid.
Inför valet samlas partiledare i Vårgårda för att frågas ut, rapporterar Kyrkans Tidning. Utfrågningen sätter fokus på hur partierna ser på frågor av intresse för kyrkligt engagerade väljare.
En vänsterpartistisk politiker vill att Svenska kyrkan lämnar de könade pronomenen han och hon och i stället använder det könsneutrala hen. Förslaget knyter an till en längre diskussion om hur inkluderande språk ska vara i kyrkans texter och tilltal. Världen idag rapporterar om utspelet, som väntas möta delade reaktioner inom kyrkan.
Efter en dödsolycka med en traktor, där ett litet barn omkom, har en präst kallats in för att finnas på plats i bygden. Prästen beskriver händelsen som mycket tragisk. Insatsen är ett exempel på kyrkans roll som krisstöd i lokalsamhället när en olycka drabbar en liten ort.
Världen idag berättar om en 18-årig person som tog med sig sin bibel när han sökte vård för ångest, och som enligt egen uppgift blev hånad för det. Fallet väcker frågor om hur tro och religiös praktik bemöts inom svensk vård.
Sveriges Radio går igenom varför Svenska kyrkans relation till politiken väcker kritik. Bakgrunden är att partier och nomineringsgrupper spelar en central roll i kyrkovalet och därmed i styrningen av samfundet, något som återkommande ifrågasätts. Genomgången belyser spänningen mellan kyrkans demokratiska organisationsform och önskemålet om att hålla trossamfundet fritt från partipolitik.
Fem år efter att dödshjälp blev lagligt i Spanien visar ny statistik en kraftig ökning av antalet genomförda fall. Utvecklingen väcker oro i kyrkliga och medicinetiska kretsar, där farhågor om normalisering av dödshjälp har framförts sedan lagen infördes. Katolskt magasin rapporterar om siffrorna och debatten kring dem.
En kurdisk kristen präst har gripits i Syrien efter inlägg på internet som myndigheterna menar kränker islam. Gripandet ingår i ett mönster där den syriska regeringen frihetsberövar personer för uttalanden som uppfattas som statskritiska. Fallet väcker oro för religionsfriheten och för kristna minoriteters utsatta läge i landet.
I en essä i Dagens Nyheter granskar Ola Larsmo hur gudsspråket dominerar den politiska retoriken i Donald Trumps USA. Republikanernas talman ska ha beskrivit höstens val som en strid mellan Gud och djävulen, medan Trump talar om att nationen måste samlas under Gud. Larsmo menar att de ledande politikerna saknar kunskap om USA:s faktiska religionshistoria.
Världen idag berättar om ett par som väntade tvillingar där den ena flickan konstaterades ha Downs syndrom. Paret beskriver att abort aldrig var ett alternativ för dem. Berättelsen anknyter till den återkommande debatten om fosterdiagnostik och synen på människovärde som engagerar många i kristna sammanhang.
Minst 30 människor uppges ha dödats i en ny attack mot kristna i Nigeria. Enligt organisationen Open Doors drabbar den tilltagande våldsvågen i landet kristna i oproportionerligt hög grad. Attacken är den senaste i en rad övergrepp som väckt internationell oro för religionsfriheten i Nigeria.
En man och en kvinna som drivit begravningsverksamhet i Norrbotten misstänks för grov förskingring genom att under flera år ha tagit pengar ur dödsbon. Enligt åklagaren Jonas Fjellström handlar det sammanlagt om flera miljoner kronor. Utredningen pågår och misstankarna är ännu inte prövade i domstol.
En stadsmission vill stärka skyddet inom sin verksamhet, rapporterar Kyrkans Tidning. Stadsmissionerna är kyrkligt förankrade aktörer som möter människor i social utsatthet, och frågor om säkerhet och trygghet berör både besökare och personal.
En ny rapport pekar på att antisemitismen ökar och att läget är det allvarligaste på omkring 30 år. Enligt rapporten handlar det inte om en tillfällig våg utan om ett mer bestående mönster. Frågan berör kyrkor och trossamfund som engagerar sig i interreligiös dialog och arbete mot religiöst hat.
Kyrkor som deltar i Pride reagerar mot en kristen grupps motdemonstration och beskriver budskapet som en form av bibelrelaterat våld. Gruppen Guds Sanning försvarar sig med att syftet är att kalla människor till omvändelse. Händelsen aktualiserar än en gång spänningen mellan olika kristna hållningar till hbtq-frågor i det offentliga rummet.
Våldet på Västbanken tilltar och drabbar även den kristna minoriteten i området. Kyrkans Tidning beskriver hur kristna palestinier påverkas av det försämrade säkerhetsläget. Frågan berör svenska kyrkors engagemang för kristna i Mellanöstern.
Regeringen vill bredda satsningen på undervisning om judiskt liv och judisk historia i den svenska skolan, så att fler årskurser omfattas. Initiativet ses som en del av arbetet mot antisemitism och för ökad kunskap om religiösa minoriteter. Frågan berör hur religion och livsåskådning behandlas i skolans undervisning.
En ny internationell studie visar att svenska ungdomar avviker från jämnåriga i andra länder – inte genom att må sämst, utan genom att i lägre grad uppleva mening och syfte med tillvaron. Frågan diskuterades vid ett seminarium under Almedalsveckan, där man försökte förstå orsakerna bakom mönstret. Resultaten aktualiserar kyrkors och trossamfunds roll i unga människors existentiella hälsa och meningsskapande.
Frågan om existentiell hälsa har debatterats hårt, men vid ett samtal i Almedalen med forskare, myndighetsföreträdare och socialminister Jakob Forssmed visade sig samsynen vara stor. Diskussionen handlade konkret om ensamhet, meningsskapande, hopp och behovet av mänskliga gemenskaper snarare än om begreppet är flum eller folkhälsa. Ämnet berör direkt kyrkors och samfunds roll som platser för gemenskap och existentiella samtal.
Equmeniakyrkan inledde sitt Almedalsprogram med fokus på barn och unga som rekryteras till grov kriminalitet. Fängelsepastorn Olle Jonasson menade att kyrkorna själva måste ta ett större ansvar och att frågan behöver bli en självklar del av det diakonala arbetet. Budskapet var att kyrkorna inte bara ska beskriva problemen utan aktivt bidra till lösningar.
Svenska kyrkan medverkar under Almedalsveckan med ett program som lyfter frågor om fred, demokrati, klimat, bistånd och civil beredskap. Kyrkan vill därmed markera sin roll som samhällsaktör i den politiska debatten. Programmet omfattar samtal och seminarier under veckan i Visby.
Svenska kyrkan har medverkat i Försvarsmaktens stora övning Aurora 26, närmare bestämt i momenten som rör krigsgravtjänst. Övningen handlar om hur ett stort antal stupade ska tas om hand och gravsättas på ett värdigt sätt under krigsförhållanden. Uppgiften vilar på Svenska kyrkan i egenskap av huvudman för begravningsverksamheten, och samövningen syftar till att stärka samordningen med militära och civila aktörer inom totalförsvaret.
Sveriges kristna råd har lämnat remissvar på Finansdepartementets förslag om utökad avdragsrätt för sponsring av ideell verksamhet. Rådet ställer sig positivt till skattelättnaderna i sig, men vänder sig mot att religiös verksamhet undantas från reglerna. Enligt SKR är undantaget principiellt problematiskt och kan innebära att trossamfunden behandlas sämre än andra delar av civilsamhället. Rådet uppmanar därför regeringen att ompröva förslaget på denna punkt.
Ärkebiskop Martin Modéus talade på Norrmalmstorg i Stockholm, där Måndagsrörelsen varje vecka manifesterar sitt stöd för Ukraina. Det var fjärde gången han medverkade sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes. I talet riktade han sig direkt till den rysk-ortodoxe patriarken Kirill.
I Schweiz har ett tillägg i en kantons författning som förbjuder religiös klädsel i offentliga miljöer fått konsekvenser även för kristna. Kristna ledare har överklagat beslutet och menar att det innebär ett otillåtet ingrepp i religionsfriheten. Regleringen var främst riktad mot muslimska klädesplagg men träffar bredare än avsett.