KD vill införa kloster på fängelser
Kristdemokraterna vill att kloster på svenska fängelser ska bli verklighet igen. Partiet pekar på den modell som tidigare fanns på Kumlaanstalten och menar att den bör återupptas.
Kyrka och kristenhet i Sverige — samlat på ett ställe
Kristdemokraterna vill att kloster på svenska fängelser ska bli verklighet igen. Partiet pekar på den modell som tidigare fanns på Kumlaanstalten och menar att den bör återupptas.
Svarta kyrkor i USA mobiliserar sina församlingar inför det kommande valet, med budskapet att rösten är helig. Engagemanget beskrivs som något som kan få avgörande betydelse för utgången.
Nio personer har dödats och flera skadats i en attack mot en kyrka i Jordanien. Uppgifterna om omfattningen är ännu knappa.
Fler än 40 människor har dödats i angrepp mot kristna kyrkor och byar i regionen Oromia i centrala Etiopien. Attackerna riktades mot kyrkobyggnader och bosättningar i ett område som under senare år präglats av väpnade sammandrabbningar.
Romersk-katolska kyrkan betalar ut ersättningar i miljardklassen till personer som utsatts för sexuella övergrepp inom verksamheten. Utbetalningarna handlar om kyrkans ansvar för övergrepp begångna av dess företrädare.
En ny undersökning tyder på att många unga har svårt att hantera sina känslor inför gravar och kyrkogårdar. Var femte ung uppger att besök vid gravplatser väcker ångest. Resultatet aktualiseras inför allhelgonahelgen, då kyrkogårdarna annars fylls av ljuständning och minnesstunder.
En säkerhetskonsult bedömer att den så kallade Korskvinnan har skapat en hotbild mot kyrkan. Bedömningen reser frågor om hur församlingar och kyrkliga verksamheter ska hantera sitt säkerhetsarbete.
Var fjärde svensk tycker att en avliden anhörigs kvarlämnade konton och inlägg i sociala medier gör sorgen svårare. Samtidigt finns det andra som tvärtom hittar tröst i att kunna återvända till bilder och ord från den som dött. Siffrorna pekar på att de digitala spåren efter en avliden blivit en ny och splittrande del av sorgearbetet.
En planerad gudstjänst där Tony Olsson ska medverka har väckt kraftig kritik mot den arrangerande kyrkan. Över tusen kommentarer har lämnats, flera i skarpa ordalag med uppmaningar som ”Skäms”.
Flera sekulära svenska medier har uppmärksammat unga som berättar om hur de kommit till tro på Jesus. Intresset för de personliga berättelserna pekar på att ungas gudstro blivit ett ämne även utanför den kristna pressen.
Daniella berättar om hur hon giftes bort som 13-åring och om hoten mot hennes liv när hon ville bryta sig loss. Hennes vittnesmål sätter ljuset på barnäktenskap och hedersrelaterat våld.
Kristdemokraternas riksdagsledamot Hans Eklind, som också är präst, vill att Sverige ska ge förföljda kristna förtur i kvotflyktingsystemet. Han menar att det är rimligt att prioritera kristna kvotflyktingar framför muslimska, eftersom kristna i flera länder tillhör de mest utsatta grupperna. Förslaget rör en fråga som länge drivits av kristna opinionsbildare i Sverige och väcker samtidigt principiella invändningar om religion som urvalsgrund i flyktingmottagandet.
Klimatet för hbtq-personer har blivit mer polariserat, konstateras i Kyrkans Tidning. Frågan om hbtq-personers ställning och bemötande är sedan länge en av de mest laddade i svenskt kyrkoliv.
Kristofferkyrkan i Karlshamn anser sig diskriminerad av kommunen och har tagit striden till förvaltningsrätten. Församlingen hoppas få rätt mot kommunen i domstolen.
Svenska kyrkan testar att finnas på dejtingappar för att nå människor som lider av ofrivillig ensamhet. Satsningen är ett försök att möta ett problem som beskrivs som växande i Sverige, genom att söka kontakt där människor redan befinner sig. Försöket speglar hur kyrkan prövar digitala vägar i sitt diakonala arbete.
En familj i Lund har ansökt om att få dela upp askan efter Louis "Mommi" Flemister för att kunna gravsätta en del i Lund och en del i Liberia. Länsstyrelsen har avslagit ansökan. Begravningsbyrån som företräder familjen har ännu inte bestämt om beslutet ska överklagas.
Sexton kristna familjer har lämnat den palestinska byn Taybeh på Västbanken och emigrerat, enligt byns präst Bashir Fawadallah. Han beskriver hur bosättare attackerar, skjuter och sätter eld på bilar och på byns gamla kyrkoruin, och att våldet trappats upp under de tre senaste åren. Under olivskörden har bosättarvåldet nått nya nivåer, och prästen säger att han inte kan skydda sin församling.
En kristdemokratisk politiker hörde till dem som oftast förde in kyrkorna i den allmänna debatten, med ordet kyrka tio gånger. Politikern gissar själv att det räcker för att vinna den tävlingen.
Skolinspektionen riktar kritik mot en konfessionell grundskola och kräver att undervisningen ändras. ". Myndigheten anser att undervisningen därmed inte uppfyllde kraven på att vara icke-konfessionell.
Ett hundratrettiotal deltagare från Svenska kyrkan, Sametinget, samiska organisationer och akademin möttes i Härnösand den 16–17 oktober för dialogkonferensen Ságastallamat. Mark- och skogsfrågor stod i centrum tillsammans med det fortsatta försoningsarbetet mellan kyrkan och det samiska folket.
Svenska kyrkans planer på att producera egen vindkraft blir inte verklighet. Satsningen har lagts ner, enligt Kyrkans Tidning.
Ärkebiskop Martin Modéus uppmanar staten att be det samiska folket om ursäkt för historiska övergrepp. I en debattartikel i Svenska Dagbladet beskriver han en ursäkt som ett uttryck för demokratisk mognad snarare än en partipolitisk fråga. Svenska kyrkan har själv bett samerna om ursäkt för sin del i försvenskningspolitiken och driver sedan dess ett försoningsarbete.
En kristdemokrat och en socialdemokrat har hamnat i öppen konflikt om vilka kristna i Mellanöstern som förtjänar uppmärksamhet. KD-politikern vill lyfta minnet av folkmordet Seyfo och islamistiska gruppers hot mot kristna minoriteter, medan S-politikern pekar på Israels övergrepp mot kristna palestinier. Oenigheten visar hur frågan om förföljda kristna blivit en politisk skiljelinje där olika perspektiv ställs mot varandra.
Bygg- och miljönämnden i Höganäs har beviljat bygglov för en utökning av kyrkogården i Väsby. Utbyggnaden ger 300 muslimska gravplatser samt ytterligare 90 platser för personer från övriga trossamfund.
Wanja Lundby-Wedin manar Svenska kyrkan att arbeta hårdare för att nå sina klimatmål. Uppmaningen kommer från en av kyrkans ledande företrädare och sätter fokus på takten i klimatarbetet.
Tre elever vid Sigtunastiftelsens internatskola har häktats, misstänkta för brott. Sigtunastiftelsen, som är en kristen stiftelse och huvudman för skolan, säger att man ser allvarligt på det inträffade.
Stockholms biskop Andreas Holmberg anser att svenska staten bör följa Svenska kyrkans exempel och ber samerna om ursäkt. Svenska kyrkan framförde en officiell ursäkt till det samiska folket för historiska oförrätter, och Holmberg menar att motsvarande steg nu vilar på staten.
På tisdagen begravdes kvarlevorna av 234 barn och foster på Norra kyrkogården i Lund. Kvarlevorna har ingått i Lunds universitets samlingar, och arbetet med att ge dem en gravplats har pågått i nio år. Vid ceremonin talade universitetets rektor Erik Renström om barnen med orden att man i dag tänker på dem med ömhet och sorg.
Kyrkostyrelsen i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland vill att kyrkomötet åter prövar frågan om statens finansiering av de samhälleliga uppgifter kyrkan utför. Förslaget togs i styrelsens plenum och handlar om den ersättning kyrkan får för uppdrag som gagnar hela samhället, exempelvis begravningsväsende och kulturarv. Därmed hamnar en av de mest långlivade stridsfrågorna om kyrkans ekonomi på kyrkomötets bord igen.
Försvarsmaktens förslag till nytt reglemente för militär själavård möter kritik inifrån organisationen. Flygvapnet menar att förslaget andas ängslighet, bland annat eftersom bönen inte nämns alls i texten. Själavården i Försvarsmakten utförs av fältpräster och motsvarande funktioner från flera samfund.
I den brasilianska valrörelsen har spänningarna mellan katoliker och evangelikala blivit allt tydligare. Landets skyddshelgon har hamnat i centrum för debatten, där religiösa symboler används som politiska slagträn. Konflikten speglar hur de två kristna blocken konkurrerar om väljarnas förtroende i ett av världens största kristna länder.
Politiker vill skärpa ett tidigare beslut om vigsel av samkönade par. Frågan om samkönade vigslar har varit en återkommande stridsfråga i svenskt kyrkoliv sedan könsneutral vigsel infördes 2009.
Svenska kyrkan kan bli tvungen att radera uppgifter om dop. Frågan rör hur kyrkan får hantera och bevara uppgifter om enskildas dop i sina register.
Efter knivattacken på ett torg i Bellevuegården i Malmö, där en kvinna dödades, har familjen via sin advokat tackat för det stöd och den omtanke de mött från allmänheten. Svenska kyrkan finns tillsammans med andra aktörer kvar i området under helgen för att möta och samtala med boende. Händelsen har präglat stadsdelen djupt.
För första gången i modern tid har USA inte tagit emot en enda kristen flykting, enligt uppgifter som rapporteras av Dagen. Utvecklingen väcker kritik från kristna företrädare som menar att den sänder ett oroande budskap till förföljda kristna i världen.
Mandatperiodens första andakt i riksdagen samlade fullt hus, enligt Dagen. Kjell-Arne Ottosson, ordförande för Riksdagens kristna grupp, konstaterar att uppslutningen inte är något man kan räkna med varje gång. Andakterna hålls inne i riksdagen och vänder sig till ledamöter över partigränserna.
I Nederländerna har ett ettårigt barn fått dödshjälp, den yngsta personen någonsin i landet. Dödshjälp har länge mött kritik från kyrkor och kristna debattörer.
Talman Andreas Norlén vill att reglerna för statsbegravning i Sverige ses över. I dag är det nästan bara medlemmar av kungahuset som får denna hedersbetygelse vid sin död. Norlén pekar på Finland som förebild, där även tidigare statsministrar, militärer och avgångna talmän kan begravas under statliga former.
En ny rapport om våldet mot kristna i Nigeria anger att en kristen mördas var 86:e minut i landet. Siffran sätter mått på omfattningen av de dödliga attacker som drabbar kristna i Afrikas folkrikaste land.
Ett politiskt parti har tagit ställning för att beskriva sionismen som rasism. Beslutet möter kritik från en av Svenska kyrkans biskopar.
Åtalet mot den så kallade korskvinnan, som åtalas efter att ha bränt en koran, togs upp i tingsrätten. Försvaret hänvisade till den friande domen mot pingstpastorn Åke Green, som frikändes av Högsta domstolen för en predikan om homosexualitet, som stöd för att hennes handling skyddas av yttrandefriheten. Målet ställer därmed på nytt frågan om var gränsen går mellan hets mot folkgrupp och religiöst eller ideologiskt motiverade uttryck.
Den amerikanska biskopen Mariann Edgar Budde har meddelat att hon avgår. Som skäl anger hon att hon vill lämna över ämbetet efter biblisk förebild. Budde hör till de mest uppmärksammade kyrkoledarna i USA.
Kriminalvården står inför att ta emot dömda 14-åringar, en ny och mycket ung grupp bakom galler. Det förändrar också villkoren för fängelseprästerna, som möter de intagna i den andliga vården.
Totalförsvarsrådet samlades i Härnösand i slutet av september, med biskop Åsa Nyström som en av deltagarna. Mötet handlade om att följa upp arbetet med inriktningen för att stärka totalförsvaret i Norra civilområdet.
Försvarsmaktens nya regelverk för fältpräster har lett till en spricka i relationen till Svenska kyrkan. Halmstads församling har avbrutit ett mångårigt samarbete med försvaret som en följd av de ändrade villkoren.
USA:s krigsminister Pete Hegseth inrättar en ny religiös avdelning inom Pentagon. Beslutet motiveras med att den amerikanska militären måste kunna skilja mellan gott och ont, och Hegseth ramar in satsningen i uttalat kristna termer.
Spänningarna i Nordirland har ökat sedan en protestantisk marsch genom ett katolskt bostadsområde stoppades för en vecka sedan. Konflikten mellan de två sidorna fortsätter, med låsta positioner efter beslutet att stoppa marschen.
Författaren Nicolas Lunabba berättar om sitt möte med basketspelaren Elijah och om vad kristna kan göra för människor i utsatthet. Han menar att kyrkan har potential att göra betydligt större skillnad än i dag, och säger sig undra varför han inte ser fler kristna som tjänar andra.
Den kristna organisationen ICEJ har enligt Svenska Dagbladet fört tusentals kristna besökare till israeliska bosättningar på Västbanken. Granskningen belyser hur organisationen stöttar bosättarna i ett område där bosättningarna anses strida mot folkrätten. Citatet i rubriken antyder kritik mot organisationens ledning och dess verksamhet från Stockholm.
USA:s krigsminister Pete Hegseth inrättar en särskild avdelning för religion på Pentagon. Beslutet knyter an till Hegseths uttalade ambition att ge kristen tro en mer framträdande plats inom den amerikanska försvarsmakten.
Diskrimineringsombudsmannen har avgjort ett ärende som rör barn som av religiösa skäl inte velat buga under judoträning. Enligt anmälaren får barnen bara buga inför Gud, och frågan har därmed prövats som ett möjligt fall av diskriminering på grund av religion inom idrotten.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) erbjuder stöd till församlingar som vill stärka sitt säkerhetsarbete. Bakgrunden är hot och utsatthet som drabbar trossamfund, något myndigheten beskriver som skadligt för hela samhället.
Att störa eller försöka hindra en gudstjänst är en brottslig handling enligt svensk lag. Samtidigt är det juridiskt inte givet att en församling får avlägsna en störande person ur kyrkan med fysiska medel, konstaterar en jurist.
Expressen har besökt Sävsjö i Småland och träffat fem unga kristna mammor som valt att vara hemma med barnen i stället för att arbeta, med män som står för försörjningen. Kvinnorna beskriver valet som ett uttryck för traditionella familjevärderingar och för sin tro. En av dem, 31-åriga Stina Zaar som väntar sitt fjärde barn, säger att hon älskar att vara hemma med barnen.
Svenska kyrkan pekas ut som en del av det maktutövande som riktades mot samerna. Kyrkans roll i den historiska behandlingen av urfolket är en central del av den försoningsprocess som Svenska kyrkan bedriver.
Patricia Mungcal från Filippinerna föreläser den 21 oktober på Malmö universitet om sitt arbete för klimaträttvisa och mänsklig värdighet. Föreläsningen tar upp hur människor kan stärkas i en tid präglad av klimatkris och ojämlikhet.
Översättning stod i fokus när gudstjänsten inför riksmötets öppnande firades. Gudstjänsten är ett årligt inslag när riksdagen inleder sitt arbetsår och samlar ledamöter och inbjudna gäster.
Stockholms stift bjuder in till en kväll om klimatet där tolvstegsrörelsens språk används för att beskriva människans förhållande till jordens resurser. Utgångspunkten är frågan om den rikare delen av världens livsstil kan förstås som ett slags planetmissbruk, och om vi samtidigt är medberoende i en ekonomi byggd på konsumtion och ständig tillväxt.
Sjukhuskyrkan, den själavårdande verksamheten vid landets sjukhus, riskerar att hamna i skymundan. Frågan om verksamhetens synlighet och plats i vården lyfts nu av dess företrädare.
Personer som lämnat en kristen gemenskap har gått till domstol för att kräva tillbaka miljonbelopp som de tidigare gett i kollekt och gåvor. Domstolen gick inte på givarnas linje, utan en juridisk detalj avgjorde saken till deras nackdel.
En kristen nykterhetsorganisation riktar skarp kritik mot att julmust säljs i alkoholhaltig variant. Organisationen ser det som ett led i en bredare liberalisering där alkohol blir allt mer lättillgänglig i samhället.
Förbundet Humanisterna får återigen avslag på sin ansökan om statligt stöd som trossamfund. Förbundet tänker överklaga beslutet i hopp om att få det ändrat.
En domstol i Sri Lanka har dömt de ansvariga bakom självmordsattackerna påskdagen 2019 till långa fängelsestraff. Vid attackerna, som bland annat riktades mot tre kyrkor under påskgudstjänsterna, dödades över 250 människor.
En valarbetsledare i Tensta säger att vallokalen borde ha stängts sedan hundratals kvinnor sökt sig dit. Misstankar om fusk utreds nu. I sammanhanget nämns också två präster.
Kyrkans Tidning publicerar en text med rubriken "Hoppet kan inte vara en strategi för Ukraina", som problematiserar hoppet som hållning i frågan om kriget i Ukraina. Formuleringen pekar mot att hoppet behöver följas av konkret handling och politiska vägval.
Den norska kristna tidningen Vårt Land står fast vid sin kritik mot hur kronprinsessan Victoria bad en bön, och avvisar krav på en ursäkt till det svenska kungahuset. Tidningen menar att kritiken är befogad eftersom en bön bör bes på ett korrekt sätt. I Norge möts upprördheten över kritiken med förvåning.
Svenska kyrkan och Försvarsmakten har hamnat i konflikt om fältprästerna. Frågan rör hur den militära själavården ska organiseras och vem som ska styra över prästernas roll inom försvaret.
Nomineringsgruppen Borgerlig kristen samverkan vill att Svenska kyrkan ska kunna placera sitt kapital i försvarsindustrin och föreslår att det nuvarande investeringsförbudet avskaffas. Som skäl anför gruppen att Rysslands invasion av Ukraina har förändrat synen på försvarsföretagens roll. Kyrkans etiska placeringsregler har länge uteslutit vapenrelaterade innehav, och förslaget öppnar därmed för en principiell debatt om hur kyrkan ska förena fredsengagemang med stöd för försvarsförmåga.
Svenska Dagbladet argumenterar på ledarplats för ökad insyn i hur moskéer byggs och finansieras i Sverige. Resonemanget utgår från att moskébyggen inte bara handlar om religionsutövning utan också om makt, och att religionsfriheten därför behöver kombineras med öppenhet.
Livsmedelsverket tar avstånd från tolkningen att hembakta bullar skulle vara förbjudna i kyrkans servering. Myndigheten menar att nyttan med att spåra upp och registrera enskilda som bakar till kyrkfiket är mycket liten i förhållande till insatsen. Beskedet gäller en fråga som berört församlingar och ideella föreningar som länge serverat hembakat vid kyrkkaffe och basarer.
Kyrkogården i Mariefred har drabbats av upprepad skadegörelse sedan försommaren. En 16-åring som besökte sin pappas grav fann gravstenen kluven i två delar och beskriver händelsen som svår att förstå. Skadegörelsen har pågått under en längre tid på platsen.
Tidningen Dagen har intervjuat kristna profiler inom Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet om hur de ser på det politiska läget och vägen framåt i regeringsförhandlingarna. De uttrycker förståelse för att partierna har egna gränser för vad de kan gå med på i förhandlingarna. Artikeln ger en bild av hur troende politiker på vänsterkanten resonerar om samarbete och kompromisser.
Elever ska enligt uppgift ha uppmanats att delta i en islamisk bön i skolmiljö. Skolinspektionen har beslutat att inte inleda någon utredning av händelsen. Fallet aktualiserar frågan om var gränsen går mellan undervisning om religion och faktisk religionsutövning i den svenska skolan, där konfessionella inslag i undervisningen inte är tillåtna.
Kristna familjepartiet, som är nybildat, tog plats i Botkyrka kommunfullmäktige i valet. Lokalt fick partiet fler röster än Kristdemokraterna, som länge varit det självklara kristna alternativet i svensk politik. Framgången aktualiserar frågan om vilken kristen väljargrupp partiet lyckats mobilisera i en kommun med stor andel invånare med utländsk bakgrund.
Det brittiska underhuset har röstat ned lagförslaget Terminally Ill Adults (End of Life Bill), som skulle ha tillåtit assisterad dödshjälp för obotligt sjuka i England och Wales. Vid andra läsningen stannade siffrorna på 270 röster för och 286 emot, vilket innebär att förslaget föll med 16 rösters marginal. Frågan om dödshjälp har länge varit en stridsfråga där kyrkor och trossamfund hört till de tydligaste motståndarna.
Tidningen Dagen har sammanställt vad Sveriges partiledare säger om tro, bön och livsåskådning. Genomgången bygger på uttalanden till tidningen och i andra sammanhang under den pågående valrörelsen. Kartläggningen ger en bild av hur partiledarna själva förhåller sig till religion och existentiella frågor.
En ungdomsledare har dömts till två och ett halvt års fängelse för våldtäkt mot barn, rapporterar Dagen. Domstolen konstaterar enligt tidningen att den dömde använde Bibelns ord och tankesätt för att förmå målsäganden att delta i handlingarna. Fallet aktualiserar frågan om hur förtroendepositioner och andlig auktoritet kan missbrukas i församlingars ungdomsarbete.
Socialdemokraternas Ardalan Shekarabi och Kristdemokraternas Jakob Forssmed möttes i ett kyrkligt samtal där de beskrev sig som personligt goda vänner trots politiska motsättningar. Samtalet kretsade bland annat kring om de skulle kunna tänka sig att ingå i samma regering. Mötet illustrerar hur kyrkan fungerar som mötesplats för samtal över blockgränserna.
Valdeltagandet i socioekonomiskt utsatta områden ligger klart under rikssnittet — omkring sex av tio röstade i det senaste valet. Sveriges Stadsmissioner beskriver att många de möter känner att politiken ligger långt från deras vardag, samtidigt som andra upplever själva röstningsförfarandet som svårt och krångligt. Organisationen driver nu ett arbete för att sänka trösklarna till valdeltagande inför valet.
Skolinspektionen kritiseras för att ha bett ledningen för en konfessionell skola att uppge vilken församling de tillhör. Frågan väcker invändningar om hur långt myndighetens tillsyn av religiösa friskolor får sträcka sig och om enskildas trostillhörighet ska kartläggas. Ärendet aktualiserar den återkommande spänningen mellan statlig kontroll och religionsfrihet i svensk skolpolitik.
Katolska biskopar i Tyskland riktar efter valresultatet kritik mot en politisk utveckling som de menar strider mot en kristen syn på människan. Uttalandet är en del av kyrkans återkommande markeringar mot högerextrema strömningar i tysk politik. Kyrkans Tidning rapporterar om reaktionerna.
Kyrkans Tidning berättar om en prästgård som visade sig bli avgörande för människors överlevnad. Reportaget lyfter hur kyrkans lokaler och de som verkade där kunde fungera som tillflykt när det gällde som mest.
Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att göra en översyn av den svenska begravningsverksamheten. Svenska kyrkan är huvudman för begravningsväsendet i landet, vilket gör granskningen betydelsefull för stift och församlingar. Stockholms stift uppmärksammar hur genomlysningen ska gå till.
Kyrkans Tidning har jämfört Socialdemokraterna och Kristdemokraterna i kyrkliga valfrågor och finner att grupperna står varandra närmare än väntat. Trots att de tillhör olika politiska block i den allmänna politiken sammanfaller deras hållningar i flera av Svenska kyrkans centrala frågor. Jämförelsen belyser hur partipolitiska skiljelinjer inte alltid följer med in i kyrkopolitiken.
En undersökning som Kyrkans tidning genomfört visar att partisympatierna bland präster och diakoner i Svenska kyrkan lutar tydligt åt vänster, med de rödgröna partierna som klart största block. Resultatet pekar på en politisk slagsida i kåren jämfört med väljarkåren i stort. Frågan om partipolitikens roll i Svenska kyrkan har länge varit omdiskuterad, inte minst inför kyrkoval.
Regeringen tillsätter en samordnare med uppdrag att granska hur asylärenden som rör konvertiter hanteras. Frågan om trovärdighetsbedömningar av personer som konverterat till kristendomen har under flera år varit en av de mest omdiskuterade beröringspunkterna mellan svenska kyrkor och migrationspolitiken.
Biståndsorganisationen Diakonia möter invändningar för en broschyr som varnar för att diktaturen är på väg. Kritikerna menar att budskapet är alltför tillspetsat, medan Diakonia själv försvarar materialet med att demokratin är hotad på global nivå. Diakonia drivs av frikyrkliga huvudmän och organisationens kommunikation väcker återkommande frågor om gränsen mellan bistånd och politisk opinionsbildning.
Kyrkans Tidning har frågat präster och diakoner i Svenska kyrkan vilka frågor som styr deras röstande. Enligt enkäten hamnar miljö- och klimatfrågor högst på listan. Svaren ger en bild av hur kyrkans anställda vigda medarbetare tänker inför val.
Kungaparet och ärkebiskopen var på plats vid en gudstjänst som hölls efter attacken mot en skola. Även politiker, personal från den drabbade skolan och representanter för räddningstjänsten deltog i samlingen. Gudstjänsten blev ett tillfälle för sorg och gemenskap i spåren av händelsen.
Tidningen Dagen skriver om hur biskop Modéus söker en linje som kan tala till både den övertygade pacifisten och den som bär uniform. Ämnet rör den spänning som finns i kyrkan mellan fredsvittnesbörd och synen på försvar och militär tjänst.
Regeringen tillsätter en särskild samordnare med uppdrag att se över hur asylärenden som rör konvertiter hanteras. Socialminister Jakob Forssmed (KD) pekar på att flera sådana ärenden väckt stor förvåning. Frågan har länge drivits av kyrkor och samfund, som menat att myndigheternas prövning av religiös övertygelse brister. Beslutet väntas få betydelse för församlingar som möter konvertiter i asylprocessen.
En ny lagstiftning i England har utlöst strid om bikthemligheten. Konflikten gäller hur prästers absoluta tystnadsplikt vid bikt förhåller sig till de krav den nya lagen ställer. Frågan rör en av de mest grundläggande principerna för själavård och har diskuterats i flera länder där anmälningsplikt vägts mot bikthemlighet.
Kyrkans Tidning skriver om Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan, och hans arbete med att söka politiskt stöd för biståndsfrågor. Enligt tidningen finner han sympatier för bistånd hos företrädare i både regerings- och oppositionsblocket. Artikeln sätter därmed ljuset på Svenska kyrkans roll som röst i den svenska biståndsdebatten.
Statsminister Ulf Kristersson (M) reagerar på prästen Anna Karin Hammars utspel om att kristna som röstar på Tidöpartierna handlar i strid med kyrkans bekännelse. Kristersson avfärdar resonemanget som "dåligt på alla sätt och vis". Utspelet aktualiserar den återkommande frågan om hur långt kyrkans företrädare kan gå i att koppla partipolitiska val till kristen tro.
Kungaparet väntas delta i en minnesgudstjänst i Västanfors kyrka i Fagersta på söndagen, efter det våldsdåd som drabbat en skola i orten. Gudstjänsten blir en samlingspunkt för sorg och gemenskap i bygden. Församlingen får därmed en central roll i den lokala bearbetningen av händelsen.
Diakonin ska inte överta det ansvar som samhället har, är budskapet från forskare i en artikel i Kyrkans Tidning. Frågan aktualiserar var gränsen går mellan kyrkans sociala arbete och välfärdsstatens åtaganden, en avvägning som präglar församlingarnas diakonala vardag. Kyrkans Tidning redovisar forskarnas resonemang närmare i sin artikel.
Kyrkans Tidning har frågat 530 diakoner om hur de ser på utsattheten i samhället. Svaren pekar på att behoven växer och att diakonerna möter grupper som tidigare inte sökt sig till kyrkans stöd. Bilden ger en inblick i hur Svenska kyrkans diakonala arbete påverkas när fler människor hamnar i ekonomisk eller social utsatthet.
En ungdomsledare i en församling i Jönköpings län står sedan tisdagen åtalad för våldtäkt mot barn. Enligt SVT ska relationen ha gällt en flicka som då var 14 år. Uppgifter i rättegången pekar på att ledare inom församlingen ska ha känt till förhållandet utan att göra någon anmälan. Åtalet är prövat i domstol och den åtalade är misstänkt, inte dömd.
Hatet mot en moské har tilltagit under valrörelsen, rapporterar Kyrkans Tidning. Enligt tidningen reagerar den närliggande kyrkan på utvecklingen. Artikeln belyser hur lokala församlingar förhåller sig till hat mot muslimer i ett upptrissat politiskt klimat.
Prästen Lars Frisk berättar för Dagen om chocken efter skoldådet i Fagersta, där en 17-årig flicka miste livet. Han hade själv träffat den unga kvinnan, och beskriver hur svårt lokalsamhället har att förstå att gärningsmannen framstod som en helt vanlig ung man. Uttalandet ger inblick i den själavårdande roll kyrkan får när en ort drabbas av dödligt våld.
Flera ministrar kommer att medverka när Svenska kyrkan arrangerar en utfrågning av politiker, rapporterar Kyrkans Tidning. Arrangemanget ger kyrkan tillfälle att lyfta sina frågor direkt med regeringsföreträdare inför den politiska debatten. Utfrågningar av det här slaget hör till kyrkans återkommande sätt att göra sin röst hörd i samhällsdebatten.
Efter det dödliga våldet vid en skola i Fagersta präglas orten av sorg, och lokala kyrkor uppmanar till bön och samling. Församlingar öppnar sina lokaler för människor som behöver stöd och samtal i det akuta läget. Kyrkornas insatser beskrivs som en del av det krisstöd som riktas till elever, anhöriga och andra drabbade.
En känd präst hävdar att det inte är möjligt att som kristen rösta på partierna bakom Tidöavtalet. Prästen lutar sig mot det teologiska begreppet status confessionis, som innebär att en kristen inte kan förhålla sig neutral till den politik som förs. Uttalandet aktualiserar den återkommande frågan om var gränsen går mellan kristen tro och partipolitiska ställningstaganden.
Kyrkans Tidning tar upp varför en förhållandevis stor andel av dem som är anställda inom kyrkan uppges vara miljöpartister. Artikeln söker förklaringar till mönstret och sätter det i samband med relationen mellan kyrklig anställning och partisympatier i Svenska kyrkan. Frågan berör hur kyrkopolitik och yrkesliv hänger ihop inom organisationen.
Inför riksdagsvalet lyfter Kyrkans Tidning fram kandidater som har sin bakgrund i kyrkan och nu söker sig till rikspolitiken. Artikeln låter dem själva berätta vilka frågor de vill driva i riksdagen och hur den kyrkliga erfarenheten präglar deras politiska ambitioner. Genomgången illustrerar de täta banden mellan kyrkligt engagemang och det politiska livet i Sverige.
En ny studie som Kyrkans Tidning refererar pekar på att religion i vissa fall kan verka försvårande för integrationen i det svenska samhället. Frågan berör en central del av trossamfundens samhällsroll, där religiösa gemenskaper länge beskrivits som en tillgång i mottagandet av nyanlända. Studiens slutsatser nyanserar den bilden och väntas väcka diskussion i kyrkliga och migrationspolitiska sammanhang.
Världen idag har talat med en tysk skolledare som menar att konfessionella skolor i Tyskland har större handlingsutrymme än motsvarande kristna skolor i Sverige. Jämförelsen sätter fingret på den svenska debatten om religiösa friskolors framtid och de begränsningar som lagstiftare och myndigheter velat införa. Uttalandet blir ett inlägg i en fråga som länge engagerat frikyrkliga utbildningsaktörer i Sverige.
Församlingar går ut på gator och torg för att kräva en mer human svensk migrationspolitik, rapporterar Kyrkans Tidning. Manifestationerna knyter an till kyrkans återkommande engagemang för asylsökandes situation och till kritiken mot den skärpta migrationslagstiftningen.
Kyrkans Tidning rapporterar om en ny studie som belyser hur religiösa skillnader gör sig påminda i svenska förorter. Studien beskriver också hur kyrkan i dessa områden lägger upp sitt arbete i en miljö där flera trostraditioner möts. Reportaget ger en bild av de villkor och utmaningar som präglar församlingsverksamheten i mångreligiösa förorter.
Miljöpartiets språkrör Amanda Lind medverkar på en kyrklig scen och berättar om sitt förhållande till tro. Hon beskriver att hon känner sig obekväm med att prata offentligt om ämnet, eftersom tron för henne är något starkt privat. Samtalet berör hur politiker hanterar gränsen mellan personlig övertygelse och offentligt uppdrag.
De personer som tidigare dömts för att ha bränt ett kristet par till döds har nu frikänts, rapporterar Kyrkans Tidning. Fallet har uppmärksammats internationellt som ett exempel på våld mot kristna minoriteter. Frikännandet väcker frågor om rättsprocessen och om utsattheten för kristna i landet där dådet skedde.
Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist lyfte påtvingade kyrkobesök som ett exempel när hon förklarade vad den nya lagstiftningen om psykiskt våld innebär. Uttalandet knyter religionsutövning till frågan om vad som kan räknas som brottsligt tvång i nära relationer. Dagen rapporterar om hur exemplet användes i den politiska diskussionen om lagens räckvidd.
Ett trettiotal anmälningar har kommit in mot prästen Birgitta Ed, gift med statsministern, och domkapitlet väntas fatta beslut i god tid före valdagen om hon brutit mot sina prästlöften. Ärendet har enligt Dagen blivit ett inslag i valrörelsen, där kritiken mot henne används politiskt. Domkapitlets prövning handlar om hur en präst förhåller sig till sina vigningslöften — inte om partipolitiken i sig.
NCC:s samrådsmöte om en planerad bergtäkt i Rögleskogen i Södra Sandby utanför Lund urartade i högljudda ordväxlingar mellan bolaget och motståndare till stenbrottet. Demonstranter protesterade mot hur mötet var upplagt, och nunnorna som deltog valde att lämna lokalen i protest. Klostret i trakten hör till de lokala aktörer som engagerat sig mot planerna på täkten.
Frankrike har tagit det sista steget mot att tillåta aktiv dödshjälp sedan författningsrådet på fredagskvällen gav grönt ljus åt den lag som parlamentet röstade igenom i juli. Rådet fann inget i lagen som strider mot konstitutionen, men fogade samtidigt tre reservationer till bestämmelsen — den första rör skyddet för myndiga personer som står under förvaltarskap. Kyrkan i Frankrike protesterar mot beslutet, som innebär en principiell förändring i synen på livets slutskede.
Regeringen vill strama åt villkoren för fristående skolor, rapporterar Världen idag. Förändringarna möts av kritik från friskolehåll, där reaktionen sammanfattas som sorglig. Frågan har bäring på kristna friskolor och utrymmet för konfessionell profil i svensk skola.
Justitieombudsmannen riktar kritik mot Skolinspektionen efter att myndigheten ställt en fråga om församlingstillhörighet. Ärendet aktualiserar hur statliga myndigheter får hantera uppgifter som rör enskildas religiösa tillhörighet. Kyrkans Tidning rapporterar om JO:s beslut.
Den svenska krigsberedskapen utgår från att minst 500 000 avlidna ska kunna begravas om Sverige dras in i krig. Svenska kyrkan, som är huvudman för begravningsväsendet, säger sig inte klara uppgiften på egen hand utan behöver stöd från andra aktörer och möjligen även från allmänheten. Kyrkans nationella begravningssamordnare Anki Bondesson betonar att målet är att alla döda ska tas om hand med respekt och värdighet.
Kyrkor och andra trossamfund i Storbritannien får möjlighet att gå statligt finansierad säkerhetsutbildning. Syftet är att förbereda församlingar på angrepp av det slag som drabbade moskéerna i Christchurch på Nya Zeeland. Satsningen speglar en ökad oro för attacker mot religiösa samlingsplatser i Europa.
Coca-Cola möter kritik sedan namnet Jesus stoppats i en kampanj där kunder kan personalisera flaskor. Influerare pekar på att namnet Muhammed enligt uppgift gick igenom filtret, vilket har eldat på anklagelser om dubbelmoral. Bland dem som reagerat finns en amerikansk politiker som slår fast att Jesus alltid kommer att besegra läskjätten. Företaget har hamnat i en debatt om hur religiösa namn hanteras i marknadsföring.
En vänsterpartistisk politiker vill att Svenska kyrkan ska överge pronomenen han och hon till förmån för det könsneutrala hen. Förslaget aktualiserar den återkommande diskussionen om hur kyrkan talar om människor och om Gud. Frågor om inkluderande språk har tidigare väckt debatt inom Svenska kyrkan, där språkbruket ses som en del av både teologi och identitet. Världen idag rapporterar om utspelet.
Hannaskolan i Umeå läggs ner. Personal sägs upp och skolans inventarier säljs ut i samband med avvecklingen. Mariaskolan i Umeå fortsätter däremot sin verksamhet, och tidigare planer på ett samgående mellan skolorna har skjutits upp.
Kyrkohistorikern Joel Halldorf skulle enligt Dagen ha talat om migration i Skara domkyrka inför valet, men medverkan stoppades sedan arrangemanget bedömts vara för partipolitiskt. Fallet aktualiserar var gränsen går för vad Svenska kyrkans rum får rymma under en valrörelse. Frågan om kyrkans roll i politiskt laddade ämnen som migration har återkommande skapat debatt inom samfundet.
Kyrkoherden Lars Viper reagerar mot att Håkan Juholt använde Gösta Bohmans grav som plats för en politisk protest mot Moderaterna. Enligt Viper är en gravsten inte rekvisita, och han markerar därmed mot att kyrkogården görs till scen för partipolitiska utspel. Frågan aktualiserar var gränsen går mellan yttrandefrihet och den respekt som förväntas på en begravningsplats.
En välkänd kommunitet i Sverige motsätter sig planer på vindkraft i sitt närområde. Klosterlivets behov av tystnad och ostörd miljö ställs därmed mot utbyggnaden av förnybar energi. Kyrkans Tidning rapporterar om protesten.
Socialdemokraternas Anders Ygeman säger sig gärna besöka den kristna friskolan Hosiannaskolan efter kritik mot partiets hållning i friskolefrågan. Han signalerar samtidigt att partiet inte planerar att lägga fram några konkreta förslag om förbud mot religiösa friskolor om det vinner valet. Beskedet är av intresse för de kristna samfund som driver skolverksamhet i Sverige.
Biblar som delas ut oombedda i stockholmares brevlådor har väckt debatt i sociala medier, där vissa upplever utdelningen som påträngande medan andra tycker den är harmlös. Eftersom flera mottagare trott att böckerna kommer från Svenska kyrkan har församlingar gått ut och markerat att de inte står bakom utdelningen. Kritik riktas också mot innehållet, som enligt röster i artikeln inte lämpar sig särskilt väl för barn.
Kvinnan som blivit känd som ”Korskvinnan” åtalas för hets mot folkgrupp, rapporterar Dagen. Hon har i uttalanden beskrivit sig själv som präst och exorcist och sagt sig vilja driva ut islam ur Sverige, Norden och Europa. Åtalet gäller misstankar som ännu inte prövats i domstol.
Ett försäkringsbolag ska ha ställt krav på att en text om Jesus skulle avlägsnas från en bil, rapporterar Världen idag. Fallet väcker frågor om var gränsen går för religiösa budskap i det offentliga rummet och hur privata aktörer hanterar trosuttryck hos sina kunder.
Kristdemokraterna föreslår ny lagstiftning som ska klargöra vad som gäller när skolor håller avslutningar och andra samlingar i kyrkan. Förslaget ingår i partiets nya skolmanifest. Partiledaren Ebba Busch avvisar bilden av att det skulle handla om att pressa elever till religiösa moment som nattvard, och beskriver syftet som att undanröja oklarheter i dagens regelverk. Frågan om kyrkliga skolavslutningar har återkommande skapat debatt om gränsen mellan skola och religion.
Kristdemokraterna profilerar sig som skolparti och utmanar Liberalerna på deras traditionella hemmaplan. I utspelet ingår krav på skoluniform, ordningsbetyg, kvarsittning och att psalmsång ska få plats i skolan. Partiföreträdaren Mohamsson tonar ned konkurrensen med orden att man inte ska vara bitter.
Uppsala Stadsmission planerar en ny mötesplats som ska kunna ta emot fler hemlösa i staden. Satsningen saknar dock finansiering: åtta miljoner kronor återstår att få ihop innan planerna kan förverkligas. Stadsmissionerna drivs på kristen grund och är en av de större diakonala aktörerna i arbetet med hemlöshet i Sverige.
Ziv Nevo Kulman lämnar posten som Israels ambassadör i Sverige efter fem år. I en intervju med Dagen beskriver han hur Hamas attack den 7 oktober 2023 blev en vändpunkt som förändrade förutsättningarna för uppdraget i grunden. Han konstaterar att ingen vill vara ambassadör i krigstid.
Inför valet samlas partiledare i Vårgårda för att frågas ut, rapporterar Kyrkans Tidning. Utfrågningen sätter fokus på hur partierna ser på frågor av intresse för kyrkligt engagerade väljare.
En vänsterpartistisk politiker vill att Svenska kyrkan lämnar de könade pronomenen han och hon och i stället använder det könsneutrala hen. Förslaget knyter an till en längre diskussion om hur inkluderande språk ska vara i kyrkans texter och tilltal. Världen idag rapporterar om utspelet, som väntas möta delade reaktioner inom kyrkan.
Efter en dödsolycka med en traktor, där ett litet barn omkom, har en präst kallats in för att finnas på plats i bygden. Prästen beskriver händelsen som mycket tragisk. Insatsen är ett exempel på kyrkans roll som krisstöd i lokalsamhället när en olycka drabbar en liten ort.
Världen idag berättar om en 18-årig person som tog med sig sin bibel när han sökte vård för ångest, och som enligt egen uppgift blev hånad för det. Fallet väcker frågor om hur tro och religiös praktik bemöts inom svensk vård.
Sveriges Radio går igenom varför Svenska kyrkans relation till politiken väcker kritik. Bakgrunden är att partier och nomineringsgrupper spelar en central roll i kyrkovalet och därmed i styrningen av samfundet, något som återkommande ifrågasätts. Genomgången belyser spänningen mellan kyrkans demokratiska organisationsform och önskemålet om att hålla trossamfundet fritt från partipolitik.
Fem år efter att dödshjälp blev lagligt i Spanien visar ny statistik en kraftig ökning av antalet genomförda fall. Utvecklingen väcker oro i kyrkliga och medicinetiska kretsar, där farhågor om normalisering av dödshjälp har framförts sedan lagen infördes. Katolskt magasin rapporterar om siffrorna och debatten kring dem.
En kurdisk kristen präst har gripits i Syrien efter inlägg på internet som myndigheterna menar kränker islam. Gripandet ingår i ett mönster där den syriska regeringen frihetsberövar personer för uttalanden som uppfattas som statskritiska. Fallet väcker oro för religionsfriheten och för kristna minoriteters utsatta läge i landet.
I en essä i Dagens Nyheter granskar Ola Larsmo hur gudsspråket dominerar den politiska retoriken i Donald Trumps USA. Republikanernas talman ska ha beskrivit höstens val som en strid mellan Gud och djävulen, medan Trump talar om att nationen måste samlas under Gud. Larsmo menar att de ledande politikerna saknar kunskap om USA:s faktiska religionshistoria.
Världen idag berättar om ett par som väntade tvillingar där den ena flickan konstaterades ha Downs syndrom. Paret beskriver att abort aldrig var ett alternativ för dem. Berättelsen anknyter till den återkommande debatten om fosterdiagnostik och synen på människovärde som engagerar många i kristna sammanhang.
Minst 30 människor uppges ha dödats i en ny attack mot kristna i Nigeria. Enligt organisationen Open Doors drabbar den tilltagande våldsvågen i landet kristna i oproportionerligt hög grad. Attacken är den senaste i en rad övergrepp som väckt internationell oro för religionsfriheten i Nigeria.
En man och en kvinna som drivit begravningsverksamhet i Norrbotten misstänks för grov förskingring genom att under flera år ha tagit pengar ur dödsbon. Enligt åklagaren Jonas Fjellström handlar det sammanlagt om flera miljoner kronor. Utredningen pågår och misstankarna är ännu inte prövade i domstol.
En stadsmission vill stärka skyddet inom sin verksamhet, rapporterar Kyrkans Tidning. Stadsmissionerna är kyrkligt förankrade aktörer som möter människor i social utsatthet, och frågor om säkerhet och trygghet berör både besökare och personal.
En ny rapport pekar på att antisemitismen ökar och att läget är det allvarligaste på omkring 30 år. Enligt rapporten handlar det inte om en tillfällig våg utan om ett mer bestående mönster. Frågan berör kyrkor och trossamfund som engagerar sig i interreligiös dialog och arbete mot religiöst hat.
Kyrkor som deltar i Pride reagerar mot en kristen grupps motdemonstration och beskriver budskapet som en form av bibelrelaterat våld. Gruppen Guds Sanning försvarar sig med att syftet är att kalla människor till omvändelse. Händelsen aktualiserar än en gång spänningen mellan olika kristna hållningar till hbtq-frågor i det offentliga rummet.
Våldet på Västbanken tilltar och drabbar även den kristna minoriteten i området. Kyrkans Tidning beskriver hur kristna palestinier påverkas av det försämrade säkerhetsläget. Frågan berör svenska kyrkors engagemang för kristna i Mellanöstern.
Regeringen vill bredda satsningen på undervisning om judiskt liv och judisk historia i den svenska skolan, så att fler årskurser omfattas. Initiativet ses som en del av arbetet mot antisemitism och för ökad kunskap om religiösa minoriteter. Frågan berör hur religion och livsåskådning behandlas i skolans undervisning.
En ny internationell studie visar att svenska ungdomar avviker från jämnåriga i andra länder – inte genom att må sämst, utan genom att i lägre grad uppleva mening och syfte med tillvaron. Frågan diskuterades vid ett seminarium under Almedalsveckan, där man försökte förstå orsakerna bakom mönstret. Resultaten aktualiserar kyrkors och trossamfunds roll i unga människors existentiella hälsa och meningsskapande.
Frågan om existentiell hälsa har debatterats hårt, men vid ett samtal i Almedalen med forskare, myndighetsföreträdare och socialminister Jakob Forssmed visade sig samsynen vara stor. Diskussionen handlade konkret om ensamhet, meningsskapande, hopp och behovet av mänskliga gemenskaper snarare än om begreppet är flum eller folkhälsa. Ämnet berör direkt kyrkors och samfunds roll som platser för gemenskap och existentiella samtal.
Equmeniakyrkan inledde sitt Almedalsprogram med fokus på barn och unga som rekryteras till grov kriminalitet. Fängelsepastorn Olle Jonasson menade att kyrkorna själva måste ta ett större ansvar och att frågan behöver bli en självklar del av det diakonala arbetet. Budskapet var att kyrkorna inte bara ska beskriva problemen utan aktivt bidra till lösningar.
Svenska kyrkan medverkar under Almedalsveckan med ett program som lyfter frågor om fred, demokrati, klimat, bistånd och civil beredskap. Kyrkan vill därmed markera sin roll som samhällsaktör i den politiska debatten. Programmet omfattar samtal och seminarier under veckan i Visby.
Svenska kyrkan har medverkat i Försvarsmaktens stora övning Aurora 26, närmare bestämt i momenten som rör krigsgravtjänst. Övningen handlar om hur ett stort antal stupade ska tas om hand och gravsättas på ett värdigt sätt under krigsförhållanden. Uppgiften vilar på Svenska kyrkan i egenskap av huvudman för begravningsverksamheten, och samövningen syftar till att stärka samordningen med militära och civila aktörer inom totalförsvaret.
Sveriges kristna råd har lämnat remissvar på Finansdepartementets förslag om utökad avdragsrätt för sponsring av ideell verksamhet. Rådet ställer sig positivt till skattelättnaderna i sig, men vänder sig mot att religiös verksamhet undantas från reglerna. Enligt SKR är undantaget principiellt problematiskt och kan innebära att trossamfunden behandlas sämre än andra delar av civilsamhället. Rådet uppmanar därför regeringen att ompröva förslaget på denna punkt.
Ärkebiskop Martin Modéus talade på Norrmalmstorg i Stockholm, där Måndagsrörelsen varje vecka manifesterar sitt stöd för Ukraina. Det var fjärde gången han medverkade sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes. I talet riktade han sig direkt till den rysk-ortodoxe patriarken Kirill.
I Schweiz har ett tillägg i en kantons författning som förbjuder religiös klädsel i offentliga miljöer fått konsekvenser även för kristna. Kristna ledare har överklagat beslutet och menar att det innebär ett otillåtet ingrepp i religionsfriheten. Regleringen var främst riktad mot muslimska klädesplagg men träffar bredare än avsett.