Kyrka och kristenhet i Sverige — samlat på ett ställe
Teknikindustrin söker vägledning i religiösa traditioner när moraliska riktlinjer för artificiell intelligens ska formuleras. Religiösa tankegods om människovärde, ansvar och gott liv får därmed en roll i arbetet med att sätta etiska ramar för AI-utvecklingen.
David Durman, administratör vid University of Kentucky, har beviljats religiöst undantag från att använda AI i arbetet — enligt Religion News Service det första kända fallet där en humanist får ett sådant undantag. Durman menar att AI-användning skulle innebära att han lämnar ifrån sig sitt tänkande och sitt beslutsfattande, vilket strider mot hans humanistiska livsåskådning. Han hoppas att fallet ska få fler amerikaner att omprövasin hållning till AI.
Kardinal Michael Czerny lyfter fram att teologin har en central uppgift i att värna människans värdighet när artificiell intelligens förändrar samhället. Han pekar på att den tekniska utvecklingen väcker grundläggande frågor om vad det innebär att vara människa, och att kyrkan behöver ge svar som sätter personen före tekniken.
I flera amerikanska valrörelser används AI-genererad reklam för att framställa kandidaters religiösa övertygelser och sprida religiösa budskap. Filmerna varierar från fotorealistiska skildringar till medvetet provocerande och excentriska inslag, och syftar till att väcka starka känslor hos väljarna. Tekniken används också för att angripa motkandidater.
Författaren och pastorn Jay Y. Kim diskuterar vad som går förlorat när kyrkor börjar använda artificiell intelligens för att effektivisera sin verksamhet. Frågan han ställer är vad som händer med gudstjänst, förkunnelse och mänsklig gemenskap om församlingen blir ännu en plats som optimeras. Samtalet knyter an till en bredare teologisk diskussion om teknikens roll i kyrkans liv.
COMECE, de katolska biskopskonferensernas samarbetsorgan inom EU, framhåller att artificiell intelligens ska förbli ett verktyg i människans tjänst. Budskapet knyter an till den katolska kyrkans linje att tekniken måste underordnas människovärdet och inte tillåtas styra över människan.
Påve Leos encyklika om artificiell intelligens finns nu i svensk översättning på Katolska kyrkans förlag Veritas. Utgivningen gör påvens teologiska och etiska resonemang om AI tillgängliga för svenska läsare.
Sydsvenskan undersöker hur artificiell intelligens har blivit en fråga om undergång eller frälsning. Minnesmästaren Jonas von Essen berättar att rädslan för att mänskligheten ska utplånas blev så stark att han började med antidepressiva läkemedel. Tillsammans med en präst och en konstnär prövar tidningen de religiösa bilderna av tekniken: är AI antikrist eller en tech-Messias? Texten sätter fingret på hur teologiskt laddat språket om AI blivit.
Kardinal Christoph Schönborn, emeriterad ärkebiskop av Wien, ifrågasätter hur tillförlitlig artificiell intelligens egentligen är efter upprepade incidenter i säkerhetskontrollen på Wiens flygplats Schwechat. Enligt hans kolumn i tidningen Heute larmade kontrollinstrumenten tre gånger på kort tid, och varje gång var det Bibeln i hans ryggsäck som utlöste varningssignalen.
Poeten och anglikanske prästen Malcolm Guite tar i sin kolumn i Church Times upp den senaste tidens larmrapporter om artificiell intelligens som ett existentiellt hot mot mänskligheten. Han beskriver sig själv som illa berörd av nyhetsflödet och söker ett sätt att förstå vad utvecklingen egentligen innebär.
Christianity Today liknar framväxten av artificiell intelligens vid ett intellektuellt Hormuzsund — en flaskhals som all kunskap tvingas passera. Tidskriften beskriver övergången från att hämta kunskap direkt från mänskliga källor till att få den förmedlad av AI som den mest genomgripande kunskapsteoretiska förändringen i historien. Texten lyfter frågan om hur troende ska förhålla sig till denna förskjutning och till de inbyggda snedvridningar som följer med maskinell kunskapsförmedling.
Bill Gates menar att tekniken utgör en värld som behöver regleras. Uttalandet återges av Vatican News, som bevakar teknikutvecklingens etiska frågor.
Dagens Samhälle rapporterar om en verksamhet där artificiell intelligens halverat tiden som går till dokumentation. Effektiviseringen beskrivs som ett exempel på hur AI-stöd kan frigöra tid i offentligt finansierad verksamhet.
Palantirs medgrundare Peter Thiel anklagar påven Leo XIV för att lyfta fram riskerna med artificiell intelligens för att dra uppmärksamheten bort från den katolska kyrkans övergreppsskandaler. Techmiljardären riktar i samma uttalande kritik mot Barack Obama. Anklagelsen är Thiels egen och ger en ny, polemisk vinkel i debatten om påvens upprepade AI-varningar.
Forskare och experter pekar ut fem centrala risker med artificiell intelligens, och Världen idag sammanställer vad debatten handlar om. Genomgången speglar den oro som AI-utvecklingen väcker i bredare samhällsdiskussion, inklusive etiska och existentiella frågor.
Artificiell intelligens börjar förändra hur pilgrimer planerar och genomför sina vandringar, med digitala verktyg som vägleder längs klassiska rutter. En forskare som studerar vandring och leder sätter in utvecklingen i ett längre historiskt perspektiv: heliga resor har alltid anpassat sig till ny teknik, från boktryckarkonsten till dagens mobilappar. Poängen är att tekniken inte är ny i pilgrimslivet — den har hela tiden format både förberedelserna och själva erfarenheten av vandringen.
Katolska kyrkan lyfter förhållandet mellan kristen tro och artificiell intelligens. Temat knyter an till den bredare kyrkliga diskussionen om vilka teologiska och etiska frågor AI-utvecklingen väcker för troende.
Christianity Today lyfter den våg av böcker om teknik och tro som nu skrivs i kristna sammanhang, med Gene Edward Veith Jr. och A. Trevor Suttons "Irreplaceable: Humanity, Vocation, and the Limits of Technology" som utgångspunkt. Boken handlar om människans egenart, kallelsen och teknikens gränser i en tid när AI förändrar förutsättningarna. Texten knyter samman Augustinus bekännelser och kristen tröstetradition med dagens samtal om chatbotar och andlig vägledning.
Teknikjournalisten Emanuel Karlsten förutspår att artificiell intelligens kommer att bli föremål för mänsklig dyrkan. Uttalandet knyter an till den växande diskussionen om hur AI berör religiösa och existentiella frågor.
En pastor i Vallejo i Kalifornien har byggt en digital kopia av sig själv, tränad på närmare två miljoner ord från hans egna predikningar, böcker och texter. AI-klonen ger själavård dygnet runt till hundratals personer i staden. Christianity Today använder fallet som utgångspunkt för en bredare fråga: vad händer med pastorns andliga auktoritet när tröst och vägledning kan levereras av en maskin som talar med hans röst.
Amerikanska lovsångsledare börjar använda AI-verktyg som Claude för att bedöma nya sånger och bygga sina gudstjänstlistor. Den Houstonbaserade lovsångsledaren Tyler Anson Newberry, som varit verksam i över 30 år, beskriver hur han själv bedömer en ny sång utifrån en inre "sångteologi" på bara några minuter. Frågan som väcks är om en språkmodell kan väga texters teologiska halt — och vad som händer med urskiljningen när den uppgiften läggs på en maskin.
Pastorn och forskaren Greg Cootsona varnar för att samtal med chattbotar håller på att ersätta verklig mänsklig gemenskap. I en intervju utvecklar han tankarna från sin text i Christianity Today, där han utgår från bibelordet om att det inte är gott för människan att vara ensam. Chattbotarna finns tillgängliga dygnet runt, men frågan han ställer är om den ständiga tillgängligheten gör att människor vänder sig bort från de relationer de faktiskt behöver.
Lunds biskop Johan Tyrberg menar att kyrkorna behöver höja röstenmed i debatten om riskerna med artificiell intelligens. Han svarar på de varningar som rests kring AI-utvecklingen och anser att ett kyrkligt perspektiv är viktigt i samtalet.
Domedagsretoriken i AI-debatten får mothugg: apokalyptiska utsagor om tekniken avvisas med att det är svårt att se att världen skulle gå under. Resonemanget förs i kristen svensk press, där AI:s risker vägs mot mer dämpade framtidsbedömningar.
Påven togs emot med jubel under sitt besök i Paris. I samband med besöket riktade han en varning mot artificiell intelligens.
Kari Parman menar i en debattartikel i Dagen att jakten på en överlägsen artificiell intelligens bär spår av en urgammal mänsklig drivkraft: viljan att bli som Gud. Han använder berättelsen om Babels torn som bild för teknikens gränslösa ambitioner och de teologiska frågor de väcker.
Elon Musks chatbot Grok ombads välja religion, och svaret har väckt stor uppmärksamhet och förvåning bland tusentals användare på nätet. Frågan sätter fingret på hur språkmodeller hanterar tro och livsåskådning när de pressas att ta ställning i existentiella frågor.
Christianity Today publicerar en längre betraktelse över att allt fler pastorer använder AI-chatbottar som hjälpmedel när de skisserar och skriver sina predikningar. Skribenten, själv präst, tar utvecklingen som utgångspunkt för en bredare kritik av en förkunnelse som glidit mot självhjälp och tappat evangeliets kärna. Texten knyter fenomenet till Carl Truemans analys av det moderna jagets framväxt.
Den amerikanska tidskriften Christianity Today skriver om hur artificiell intelligens skärper den långvariga konflikten om matematikundervisningens inriktning. Striden står mellan dem som vill att elever ska lära sig följa steg-för-steg-algoritmer och dem som vill att de ska lära sig resonera matematiskt. Med AI-verktyg som klarar båda momenten ställs frågan om vad eleverna egentligen behöver kunna på nytt.
Påvens budskap om artificiell intelligens får gehör långt utanför kyrkliga kretsar, skriver en debattör i Religion News Service. Efter möten med teknikledare och företrädare för myndigheter i USA beskriver skribenten ett påtagligt intresse för och respekt för vad den katolska kyrkan kan bidra med när AI-utvecklingen accelererar. Encyklikan lyfts fram som en text som nått igenom bruset i Silicon Valley.
En ny opinionsundersökning visar att andlig användning av AI är vanligare än många väntat sig bland amerikanska AI-användare. Elva procent har sökt andlig vägledning hos artificiell intelligens, 13 procent har låtit tekniken formulera böner och 15 procent har använt den för bibelstudier. Siffrorna pekar på att chattbottar börjat ta plats i praktiker som traditionellt hört hemma hos präster, församlingar och enskild andakt.
Påve Leo säger att de existentiella farhågorna kring artificiell intelligens bör tas på allvar. Han avfärdar samtidigt bilden av sig själv som panikslagen: han sover gott om nätterna. Varningarna för AI är enligt påven inte "fake news", som vissa har hävdat. Uttalandet kom under en flygresa med påveplanet.
Religion Media Centre samlar en panel för att diskutera vad som händer med synen på människan när AI blir allt bättre på att resonera, skapa och fatta beslut. Bland deltagarna finns biskop Steven Croft i Church of England och religionsforskaren Beth Singler, som lyfter hotet mot den mänskliga värdigheten. Samtalet knyter också dagens AI-oro till apokalyptiska föreställningar inom teologin.
Två kristna med kunskap om artificiell intelligens bemöter de varningar om mänsklighetens undergång som präglat AI-debatten. Ingen av dem delar den apokalyptiska hållningen, och de menar att det är svårt att se att tekniken skulle leda till världens slut. Perspektiven placerar AI-frågan i en teologisk ram om framtid, hopp och människans roll.
Biskop Johan Tyrberg i Lunds stift menar att det är viktigt att kyrkorna reagerar på de varningar som förs fram om artificiell intelligens. Samtidigt manas det till lugn i oron, och en frikyrkopastor uppmanar i stället till att skaffa sig mer kunskap om tekniken.
Påven togs emot av jublande folkmassor under ett besök i Paris. I samband med besöket riktade han en varning mot artificiell intelligens.
Några få amerikanska teknikjättar kontrollerar i dag en allt större del av världsekonomin — chiptillverkaren Nvidia är världens mest värdefulla bolag med ett börsvärde på över 5,3 biljoner dollar. Den snabba värdetillväxten i AI-sektorn väcker oro för att vinsterna ska hamna hos ett fåtal ägare och investerare medan de bredare samhällsekonomiska effekterna förblir osäkra. Church Times granskar utvecklingen ur ett etiskt och kyrkligt perspektiv på sparande och investeringar.
OpenAI presenterar MentalHealthBench, ett test för att mäta hur AI-modeller hanterar samtal om psykisk hälsa. Syftet är att kunna jämföra hur väl chattbottar svarar när användare tar upp svåra eller känsliga frågor om sitt mående.
Hela Bibeln har tonsatts till omkring 30 000 låtar med hjälp av artificiell intelligens, utan att ett enda ord i texten ändrats. Musiken spänner över vitt skilda genrer – psaltarpsalmer i hiphopform och de tio budorden som jazz. Projektet är ett av de mer storskaliga försöken att låta AI göra bibeltexten hörbar i nya musikaliska uttryck.
En religionsforskare argumenterar för att artificiell intelligens kan fylla samma funktion som en karismatisk religiös ledare — utan scen, kyrka eller lärjungaskara. Resonemanget tar fasta på hur människor tillskriver AI-system auktoritet och tilltro på ett sätt som påminner om förhållandet till andliga ledargestalter. Analysen publicerades ursprungligen av The Conversation.
En av Svenska kyrkans biskopar bemöter de varningar som AI-forskare riktat mot teknikens framtida konsekvenser och svarar att tron är starkare än domedagsprofetiorna. Uttalandet placerar de existentiella farhågorna kring artificiell intelligens i ett teologiskt sammanhang, där hoppet ställs mot undergångsscenarierna.
Påve Leo arbetar för att göra Vatikanen till en moralisk samlingspunkt i debatten om artificiell intelligens. Ambitionen är att Heliga stolen ska kunna fungera som brygga mellan USA och Kina, de två stormakter som just nu driver på AI-utvecklingen hårdast. Vatikanen trycker samtidigt på för globala skyddsregler kring tekniken.
Biskop Oscar Cantú, ordförande för den amerikanska biskopskonferensens nyinrättade arbetsgrupp om artificiell intelligens, säger att kyrkan och Vita huset inte går i takt i synen på AI. Han manar president Trump att se bortom prestige och nationell tävlingslust i kapplöpningen om tekniken. Samtidigt vänder sig allt fler oroade teknikledare till katolska kyrkan för stöd i arbetet för reglering av AI.
Etikforskare vid Santa Clara University i Silicon Valley menar att techbranschen har något att lära av Katolska kyrkan i frågor om artificiell intelligens. De lyfter fram synodalitet, det samrådande arbetssätt som påve Franciskus drev på, som modell för hur beslut om AI borde fattas. Poängen är att utvecklingen inte bör styras av ett fåtal utan förankras brett bland dem som berörs.
Vatikanens statssekreterare kardinal Pietro Parolin varnade för artificiell intelligens vid en konferens i det italienska parlamentet den 16 september och efterlyste internationellt samarbete för att möta teknikens risker. Han avrådde samtidigt präster från att låta AI skriva deras predikningar. Ställningstagandet ligger i linje med påve Leo XIV, som tidigare uttalat sig kritiskt om AI:s roll i kyrkans förkunnelse.
Ett nytt danskt nätverk vid namn Kairos, som samlar präster, teologer och forskare, vill formulera ett kyrkligt och mänskligt motsvar till den snabba AI-utvecklingen. Nätverket lanserar tio teser om vad det innebär att vara människa i en tid präglad av artificiell intelligens. En central farhåga är att tekniken undergräver människan som social varelse, och nätverket menar att frågorna är grundläggande teologiska.
Vid det fjärde Fratelli Tutti-mötet i Rom den 10–12 september krävde fackliga företrädare och katolska biskopar att arbetstagare ska få inflytande över hur artificiell intelligens införs på arbetsplatserna. Kyrkans sociallära användes som utgångspunkt för kraven. Kollektiva förhandlingar, social dialog och mänsklig kontroll över tekniken lyfts fram som skydd för jobb, rättigheter och människovärde.
Emanuel Karlsten förutspår att människor kommer att börja dyrka artificiell intelligens. Uttalandet flyttar diskussionen om AI från teknik och etik till religionens område och aktualiserar frågan om vad tillbedjan av maskiner skulle betyda för kyrkan.
I en essä på Religion News Service vänder skribenten på talet om en förestående AI-apokalyps och läser ordet i dess bibliska grundbetydelse: avslöjande snarare än undergång. Poängen är att tekniken inte främst hotar att utplåna mänskligheten, utan blottlägger vad som redan finns — maktförhållanden, värderingar och mänskliga tillkortakommanden. Texten ställer därmed teknikbranschens domedagsretorik mot en teologisk läsning av samtiden.
Kyrkans Tidning tar upp de varningar som AI-forskare riktar mot mänsklighetens framtid, där utvecklingen av allt kraftfullare system beskrivs som ett existentiellt hot. En av Svenska kyrkans biskopar möter domedagsscenarierna med en teologisk hållning och menar att tron bär starkare än farhågorna. Artikeln placerar därmed AI-debatten i en kyrklig och existentiell ram, där frågor om människans värde och framtid ställs på sin spets.
I en essä anpassad från sitt nyhetsbrev vänder sig Russell Moore i Christianity Today mot bilden av AI-branschens toppnamn som enbart självgoda teknikprofiler. Hans poäng är att deras varningar om att tekniken kan glida dem ur händerna — och i värsta fall hota mänsklighetens överlevnad — kanske bör tas på allvar. Moore noterar att verkligheten inte liknar science fiction-filmernas scenarier, där sådana besked utlöser panik eller motstånd; i stället möts de med påfallande likgiltighet. Texten är ett kristet inlägg i debatten om hur tro och teologi ska förhålla sig till AI-utvecklingens risker.
Vid en AI-konferens i Washington möttes religiösa företrädare för att diskutera vad den snabba teknikutvecklingen kan komma att kosta mänskligheten. I en panel med evangelikala, katolska och mormonska ledare dominerade oron för teknikens risker. Samtalet rörde de existentiella och etiska frågor som artificiell intelligens väcker för troende samfund.
Den amerikanska tidskriften Christianity Today tar avstamp i skapelseberättelsens ord om att det inte är gott för människan att vara ensam, och prövar tanken mot dagens AI-chattbotar. Artikeln menar att människan inte bara bär på ett gudsformat tomrum utan också ett människoformat, och att samtal med en maskin inte fyller det. Resonemanget knyts till oro för hur unga använder chattbotar som sällskap. Det blir en teologisk invändning mot att låta AI ersätta mänsklig gemenskap.
Katolska kyrkan uppmärksammar en konferens om artificiell intelligens och etik. Arrangemanget knyter an till de frågor om ansvar, människosyn och teknikens gränser som alltmer diskuteras inom kyrkliga sammanhang. Uppgifterna i flödet är knapphändiga och saknar närmare besked om program, medverkande och tidpunkt.
Heliga stolens ambassadör i USA efterlyser en tydlig moralisk röst i utvecklingen av artificiell intelligens. Han menar att tekniken behöver etiska gränser och att beslut som avgör människors liv aldrig får överlåtas åt maskiner. Uttalandet ligger i linje med Vatikanens växande engagemang i AI-frågor, där mänsklig värdighet och ansvar lyfts fram som avgörande principer.
Thinking Anglicans opinionsöversikt lyfter en anglikansk debattartikel om artificiell intelligens och kyrkan. Skribenten varnar för att AI-genererat innehåll kan gröpa ur sanningsbegreppet och tilliten i kristna gemenskaper. Frågan om andlig urskillning ställs på sin spets när det blir svårare att avgöra vad som är mänskligt författat och vad som är maskinellt producerat.
Teknikjournalisten Emanuel Karlsten menar att artificiell intelligens är på väg att bli föremål för något som liknar dyrkan. Uttalandet görs i Kyrkans Tidning och pekar mot de existentiella och religiösa dimensioner som den snabba AI-utvecklingen väcker.
Church Times tar upp frågan om artificiell intelligens främst är ett hot eller en möjlighet för barn och unga i utbildningen. Utgångspunkten är den nära fem timmar långa debatt om AI som ärkebiskopen av Canterbury inledde i brittiska överhuset i juni, där avgående Oxfordbiskopen Steven Croft sammanfattade den bild som växte fram. Artikeln speglar hur den anglikanska kyrkan söker en hållning till tekniken i skolans värld — mellan oro för elevers lärande och tilltro till nya pedagogiska verktyg.
Vid en ordförandekonferens arrangerad av den påvliga stiftelsen Scholas Occurrentes stod frågan om artificiell intelligens och mänsklig frihet i centrum. Budskapet från mötet var att tekniken måste utvecklas så att den frigör människan i stället för att göra henne beroende eller styrd. Diskussionen knyter an till Vatikanens återkommande engagemang för en etisk ram kring AI-utvecklingen.
Vatikanen samlade forskare och kulturpersonligheter på Casina Pio IV för att diskutera hur ny teknik förändrar konst, kultur och mänskligt tänkande. Konferensen knyter an till påve Leo XIV:s encyklika Magnifica Humanitas och kretsar kring frågan om hur människan ska förbli i centrum när artificiell intelligens öppnar nya kreativa möjligheter. Arrangörerna beskriver AI som en potentiell kraft för en explosion av kreativitet, men betonar samtidigt behovet av eftertanke och bromsar.
Dagens PS tar upp fenomenet "spiralism", som beskrivs som en slags framväxande sektbildning kring artificiell intelligens. Frågan artikeln ställer är om AI själv har gett upphov till en egen trosriktning. Ämnet berör gränslandet mellan teknik, andlighet och religiös gemenskap.
Dagen publicerar en betraktelse över hur synen på auktoritet förskjutits från boktryckarkonstens genombrott till dagens AI-verktyg. Frågan som ställs är vem eller vad vi ger mandat att tala med tyngd när tekniken förändrar hur kunskap sprids och tolkas. Resonemanget knyter medieutvecklingen till tro och det kristna sammanhanget, där auktoritetsfrågan har lång historisk laddning.
Påven Leo XIV varnar för de grundläggande riskerna med artificiell intelligens och manar till en långsammare introduktion av tekniken. I ett tal i Vatikanen till det internationella institutet för förvaltningsvetenskap (IIAS) sade han att sanningen måste mötas rakt på, eftersom utvecklingen påverkar sättet att leva och utmanar samhällets alla nivåer. Uttalandet placerar påven bland de tydligt skeptiska rösterna i debatten om teknikens tempo.
I en krönika i Nya Wermlands-Tidningen blickar Karlstads biskop tillbaka på sina tio år i ämbetet — och låter artificiell intelligens göra summeringen. Greppet gör texten till både en personlig tillbakablick och ett litet experiment med vad AI förmår säga om ett kyrkligt ledarskap. Sören Dalevi vigdes till biskop i Karlstads stift 2016 och har sedan dess varit en av Svenska kyrkans mer publika röster.
En förkunnare varnar i Världen idag för att låta artificiell intelligens formulera predikningar. Argumentet är att predikan förutsätter något som tekniken inte kan bidra med – förkunnarens egen bearbetning av bibeltexten och andliga förberedelse inför församlingen. Frågan aktualiseras av att språkmodeller blivit lätt tillgängliga verktyg i många predikanters arbetsvardag.
Tidningen Dagen lyfter kravet att Svenska kyrkan behöver utveckla en egen teologi kring artificiell intelligens. Bakgrunden är att AI-tekniken redan påverkar både kyrkans praktiska arbete och de existentiella frågor som möter troende. Debattören menar att samfundet behöver ta ett samlat teologiskt grepp i stället för att hantera frågorna ad hoc. Vad ståndpunkten grundas på i detalj framgår av originalartikeln.
I en ledare i Dagen tar Esther Flores Sedman avstamp i att Nya testamentet i år funnits på svenska i femhundra år. Hon drar en linje från tryckpressen, som gjorde Bibeln tillgänglig för många, till dagens AI-verktyg och frågar vem vi i dag ger auktoritet att uttolka tron. Kärnfrågan hon ställer är hur den kristna urskiljningen ska bevaras när ny teknik åter förändrar vem som talar med tyngd.
Påven Leo XIV varnar för att låta artificiell intelligens fatta militära beslut. I ett budskap inför nästa Världsfredsdag, offentliggjort av Vatikanen, manar han politiker att ta sitt moraliska ansvar i AI-eran. Han vädjar samtidigt till världssamfundet om gemensamma överenskommelser som slår vakt om mänskligt ansvar och humanitära principer.
Ett nytt forskningsprojekt ska med hjälp av artificiell intelligens försöka fastställa varifrån Dödahavsrullarna egentligen härstammar. Handskrifterna, som räknas till 1900-talets viktigaste bibelarkeologiska fynd, har länge varit föremål för debatt om vilka som skrev dem och var de förvarades. Med datorstödd analys hoppas forskarna kunna ge nya svar på frågor som traditionella metoder inte har kunnat avgöra.
Ett krav har väckts om att Svenska kyrkan officiellt ska slå fast att artificiell intelligens saknar själ. Förslaget innefattar även att präster ska utbildas i frågor som rör AI. Bakgrunden är de teologiska och existentiella frågor som den snabba AI-utvecklingen väcker för kyrkan och dess medarbetare.
En amerikansk pastor har inlett en rättsprocess mot OpenAI efter att ha fått vad han beskriver som skadliga råd från ChatGPT. Fallet aktualiserar frågor om ansvar när AI-verktyg används i själavårdande och existentiella sammanhang. Enligt uppgifter i artikeln använder kristna i USA AI-tjänster i högre grad än befolkningen i stort, vilket gör frågan om riskerna särskilt angelägen för kyrkorna.