Kyrka och kristenhet i Sverige — samlat på ett ställe
Tre liberala debattörer föreslår i Dagen att den så kallade sorgepengen breddas så att sorgedagar kan tas ut när behovet är som störst, inte bara i direkt anslutning till dödsfallet. Argumentet är att sorgeprocessen sällan följer ett schema och att nuvarande regelverk tvingar efterlevande tillbaka till arbetet för tidigt. Frågan tangerar kyrkans arbete med sorgegrupper och själavård, där behovet av stöd ofta kommer långt efter begravningen.
En inspirationsdag om migration i Skara stift ställdes in, vilket väckte frågor om huruvida kritik mot ämnet eller mot en av de inbjudna talarna låg bakom beslutet. Biskopen tillbakavisar den tolkningen och säger att inställandet inte hade med teologen Joel Halldorf att göra. Uttalandet kommer efter att kritik riktats både mot seminariets tema och mot medverkande.
Justitieombudsmannen riktar kritik mot Skolinspektionen efter att myndigheten ställt en fråga om församlingstillhörighet. Ärendet aktualiserar hur statliga myndigheter får hantera uppgifter som rör enskildas religiösa tillhörighet. Kyrkans Tidning rapporterar om JO:s beslut.
Kyrkans Tidning lyfter frågan om Svenska kyrkans bekännelsegrund och menar att nuet erbjuder ett tillfälle att på nytt söka sig till den. Texten knyter an till den återkommande diskussionen om vilken roll bekännelseskrifterna spelar för kyrkans identitet i dag.
En 44-årig man i Risbäck i Dorotea kommun avled efter ett hjärtstopp i juni, sedan hjärtstartaren vid församlingsgården visat sig ha problem med batteriet när den skulle användas. Efter dödsfallet har det varit svårt att fastställa vem som ansvarade för kontroll och underhåll av utrustningen, som enligt kyrkoherden Anders Gustafsson satts upp långt före hans tillträde. Församlingarna i södra Lappland går nu igenom samtliga hjärtstartare, och kyrkoherden efterlyser tydligare regelverk för hur de ska skötas. Den avlidnes hustru är kritisk till bristen på uppföljning och hoppas att fallet ska leda till förändring.
I Kyrkans Tidning framförs oro för att Svenska kyrkans lutherska identitet håller på att urholkas. Skribenten menar att kyrkans självförståelse som luthersk kyrka står på spel och efterlyser ett tydligare bekännelsemedvetande. Inlägget hör hemma i den återkommande diskussionen om vad som ska hålla samman Svenska kyrkan teologiskt. Läs hela texten hos Kyrkans Tidning.
Efter branden i Arboga hölls en andakt med fokus på hopp och tacksamhet. Samlingen blir ett exempel på hur kyrkan fungerar som samlingsplats när en ort drabbats av en olycka. VLT rapporterar om andakten.
Dagens ledarsida tar upp den sorg många föräldrar känner när barnen flyttar hemifrån, trots att uppbrottet är en helt naturlig del av livet. Texten argumenterar för att kyrkan har något att säga in i den erfarenheten och kan möta känslan med budskapet att förändringen ryms i Guds plan. Det är ett opinionsmaterial med existentiell och själavårdande vinkel, utan nyhetshändelse i botten.
Den svenska krigsberedskapen utgår från att minst 500 000 avlidna ska kunna begravas om Sverige dras in i krig. Svenska kyrkan, som är huvudman för begravningsväsendet, säger sig inte klara uppgiften på egen hand utan behöver stöd från andra aktörer och möjligen även från allmänheten. Kyrkans nationella begravningssamordnare Anki Bondesson betonar att målet är att alla döda ska tas om hand med respekt och värdighet.
Kyrkor och andra trossamfund i Storbritannien får möjlighet att gå statligt finansierad säkerhetsutbildning. Syftet är att förbereda församlingar på angrepp av det slag som drabbade moskéerna i Christchurch på Nya Zeeland. Satsningen speglar en ökad oro för attacker mot religiösa samlingsplatser i Europa.